Skriv idag om: Sverige och korruption | Löfvéns riksdagsutanförskap | Kärnkraftssäkerheten i Sverige Börja här!
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Teddy Widegren
publicerad 26 jan 2010 kl. 06.00:
"Nu lägger sej orangutangerna ner för att dö av sorg över sitt förlorade paradis..." Foto: flickr.com/Tatter:) (Creative Commons)
Den sista orangutangen
Då människan fäller jordens regnskogar sågar vi inte bara av de grenar orangutangerna sitter på. Även den gren som vi själva, i en allt mer påtaglig desperation, klamrar oss fast vid dunsar till marken.
Det är en grym upplevelse för den som vågar sej på en titt bakom kulisserna, där vi kan bevittna hur jordens regnskogar mals ner till braskande reklambroschyrer om vår egen förträfflighet. Filmen Den sista Orangutangen som man nu kan se på Svt Play handlar om skövlingen av regnskog på Borneo och den fruktansvärda chock som livet i dessa jordens lungor utsätts för då träd efter träd fälls för att bli trädgårdsmöbler och deras grenar mals ner till pappersmassa. Slutligen bränns allt återstående liv upp och sprider sot och död milsvida kring.
Tidigare torgfördes dessa bränder i Amazonas, Malaysia och Borneo, med flera platser på jorden i både Sydamerika och Asien som en i det närmaste onödig avverkning av regnskog på rent okynne för att få fram mark till svedjejordbruk för en fattig lokalbefolkning som visserligen var i behov av försörjning, men som borde ges andra möjligheter. De få skördar man kunde få ut och det senare magra betet för boskap skapade en svårbemästrad jorderosion och dessa tilltag stoppades på en del håll med millitära medel.
Filmen Den sista Orangutangen uppmärksammar problemet från en helt annan sida. Den visade hur multinationella storbolag skövlade helt sanslöst stora arealer regnskog för att först ta ut sågbart timmer, sedan massaved för pappersframställning, slutligen bränna av återstoden växtlighet för att plantera oljepalmer för framställning av palmolja till raffinerat fett och dieselolja.
Palmoljan används redan i dag i en mängd produkter, bland annat godis, kakor, kex, skönhetsmedel, så kallade "hudvårdsprodukter" med mera. Filmen visade en av de stora på maknaden Nestlé som använder oljan både inom sin produktion av livsmedel och nu på senare tid även för framställning av miljödiesel för bland annat OKQ8 - flera oljebolag som gör så kallad "miljödiesel" använder palmolja som ingrediens.
Det är ingen nyhet att skövlingen av jordens regnskogar innebär amputation av oerhört viktiga klimatreglerande funktioner som även ger effekter på det globala klimatet. Vi står inför en liknande katastrof som drabbat de stora valarna som hänsynslöst avlivats och kokats ner till fett och olja - dock med den skillnaden att jordens regnskogar har en enorm betydelse för allt liv på jorden - även de få återstående valarna.
Det cyniska i tänket kring storindustrins förvandling av regnskog till kulturjordbruk är att den totala mängd aktiv bladmassa som producerar syre och binder koldioxid genom "kultiveringen" reduceras till några få procent av den tidigare levande regnskogens kapacitet. Därtill kan läggas att den produkt - palmolja - som nu framställs på de enorma arealer som tidigare var regnskogsmark raffineras till drivmedel för dieselmotorer där oljan vid förbränning förbrukar det syre som en gång producerats av regnskog och annan jordisk gröda. Vid denna förbränning produceras ytterligare koldioxid som en gång kunde tas upp av regnskogens tidigare bladmassa. Dessutom tillkommer andra restprodukter som påverkar jordatmosfären och den lilla tunna hinna liv på jordens yta.
Det oerhört smärtsamma som denna film dessutom bidrog med var det än en gång upprepade konstaterandet att människan förutom att vara hänsynslöst tekniskt avancerad även är så osannolikt hjärtlöst grym och rent psykopatogent okänslig inför det lidande vi skapar där vi drar fram i vår jakt på livsrum, exploateringsbara naturresurser och kapitalvinster.
Den totala apati som de vilsna orangutangerna uppvisar efter att människan malt ner deras livsmiljö till civiliserat rätlinjiga plantager och eldat upp alla ödlor, fåglar, insekter, samt allehanda former av däggdjur och ett myller av blommande skönhet leder tanken till en del valars självmordsbenägenhet - kan det vara sorg över förlorade familjemedlemmar och en krympande och alltmer begränsad livsmiljö som en gång drivit många valar att ta sitt liv genom att simma rakt upp på torra land?
Nu lägger sej orangutangerna ner för att dö av sorg över sitt förlorade paradis - vi känner även till fenomenet från människan - de så kallade apatiska flyktingbarnen som tappat all motivation att leva lägger sej ner för att dö då inget mer finns att hoppas på.
Det mesta reglerar sej på ett eller annat sätt på denna jord - i mänsklighetens fall har det tidigare varit krig, pest och kolera, i takt med att det mänskliga livet blir alltmer konstlat och förljuget kommer inte bara syrebrist och föroreningar att skörda liv - även insikten om alla de fantastiska livsformer människan för alltid kommer att ha utrotat kommer få de känsliga av oss att i än högre grad än vi redan gör, uppgivet bara lägga oss ner och dö.
Pessimistiskt sett kommer de som återstår bilda den nya mänskligheten. Mänskliga kroppar vars empatiska förmåga och övriga själsfunktioner är slaviskt anpassbara till den växande teknokratiska hierarkin och vars sinne för ordning och reda nöjaktigt kan tillfredställas i betongbunkrar under mark samt utan alltför besvärande matsmältningsproblem klarar sej på syntetisk näringslösning.
Optimistiskt sett envisas ett litet hopp om att vi människor ska vakna innan det är för sent.
Den som bestämmer sej för att se filmen Den sista orangutangen bör ta en extra titt på eftertexterna där det framgår vilka enorma kapitalintressen som ligger bakom detta övergrepp på jordens liv.
Teddy Widegren, konstnär, författare och poet. Deltagit i samhällsdebatten sedan aktionen
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
"Vapen som exporteras används ofta i inbördeskrig som orsakar fattigdom och flyktingströmmar." Foto: flickr/DFID - UK Department for International Development (BY CC 2.0)
