 |
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Magnus Stenson
publicerad 8 jan 2008 kl. 11.03:
Demokrati - en spännande tanke
Kan demokrati innebära vad som helst så länge det är "vi" som gör definitionen?
I samiskan sägs det ha använts flera dussin olika ord för snö. Sannolikt inte för att smålapparna tyckte det var coolt slänga sig med snöslang, utan snarare för att snön hade en central och avgörande påverkan på på det samiska livet. Det var naturligtvis viktigt att utveckla och föra vidare en fördjupad förståelse om denna företeelse. För att kunna göra det krävdes en precis och nyanserad terminologi, ett språk som kunde uttrycka och dokumentera denna kunskap. Det man inte kan uttrycka kan man inte heller varken tänka eller förmedla.
I det offentliga samtalet idag finns det ett ord för att beskriva vårt politiska system. Det ordet är demokrati. Ord för att uttrycka grad, substans eller karaktär hos en demokrati finns inte. Inte ens formuleringssättet mer eller mindre demokratisk används när vi, västdemokratiena, pratar om oss själva. Vi är helt enkelt demokratier - punkt och slut.
Linnés klassificeringar skulle ha rymts på en post-it-lapp om han hade haft motsvarande ambition.
Nu är det inte bara kvantiteten som det finns anledning att fundera över, utan även kvaliteten hos detta enda ord. Det tycks nämligen ha genomgått en fullständig metamorfos, eller devalvering. Det brukade betyda "folkstyre". Idéen att samhällets medborgare har ett avgörande inflytande över hur samhället ska organiseras och utvecklas. Nu har ordet istället devalverats så långt att det i vissa fall verkar ha fått motsatt betydelse.
När G8-gruppen bestämde att man skulle börja skriva av skulder för vissa utsatta länder var detta förenat med tydliga villkor. Man får anta att de ansåg att dessa var i linje med demokratiska grundprinciper, jag menar med tanke på hur gärna vi vill sprida demokrati i världen. Man skulle alltså kunna tro att de skulle understryka vikten av att dessa stater tillät och underlättade människors politiska deltagande och organisering, och garanterade folkets faktiska inflytande över landets vägval och utveckling. Så hur löd villkoren från G8-länderna? Det var det nästan det motsatta budskapet; om ni organiserar er ekonomi som vi vill, era gamla kolonisatörer, så lättar vi på era skulder. D.v.s. om ni ger upp er rätt till självbestämmande och skriver under avtal som i praktiken omöjliggör grundläggande förändringar, även om det skulle vara folkets vilja, då ska vi hjälpa er.
Ett annat slående exempel på ordets värdeförskjutning gavs av nyblivne Vermont-senatorn, Bernie Sanders, som etiketterar sig själv som socialist. När han får frågan varför han kallar sig socialist och vad det innebär för honom, börjar han med att räkna upp typiska välfärdsfunktioner som han ansåg skulle vara tillgängliga för alla oavsett inkomst, sedan fortsätter han:
[Det innebär] "att vi inte tillåter att storföretagen och ekonomiska särintressen förstör vår miljö; att vi skapar ett styre som inte domineras av näringslivet. Jag menar, för mig - det betyder demokrati helt enkelt."
Personligen har jag alltid haft svårt att kalla mig socialist, inte för att jag är negativ till större demokratiskt inflytande över ekonomin, men jag aldrig har förstått eller hört en rimlig förklaring på hur det skulle kunna förverkligas - men med senator Sanders definition så kallar jag mig socialist utan att tveka. Eller så skapar jag ett nytt ord, det verkar onekligen behövas. Varför inte haka på IT-"lingot" och etikettera det nuvarande västliga systemet virtual democracy eller virtuell demokrati och den ursprungliga definitionen för reell demokrati.
I så fall är jag realdemokrat. I annat fall är jag tydligen socialist.
|
