Skriv idag om: Harvardprofessorn och EU som ett land | Sveriges fall i a-kasseligan | Reinfeldt i Agenda Börja här!
RESOR
Artikel
av Lennart Lundwall
publicerad 15 jan kl. 06.00:
Tulpaner i Keukenhof Foto: flickr/vijaykiran (BY CC 2.0)
Bussresan är ett miljövänligt äventyr
50 glada panschos gör lunchstopp hos Vida Vättern för en spättafilé med remouladsås och sönderkokt potatis. Nattlogi på ett hotell nära färjeläget. Gemyt och trivsel och fyrtiotalsfåtöljer i foajén.
Jag läser i den utmärkta nygamla tidskriften Kvällsstunden ett fint reportage om Keukenhof - blomsterparken där Hollands alla tulpansorter genom åren har samlats. Alla sextusen sorterna kan kanske inte garanteras, men näst intill. Ändlösa fält i alla tänkbara färger. Namnet kommer av det gamla herresätets park där man samlade örter till slottsköket: Keuken = kök. Den 32 hektar stora parken håller öppet endast två vårmånader - blomningstiden - och hinner då ta emot närmare 900 000 besökare. Femton kilometer promenadvägar mellan dammar, kanaler och miljontals exemplar av Sveriges populäraste snittblomma. Visste ni att det säljs en miljon tulpaner i Sverige varje dag mellan trettonhelgen och påsk? I huvudsak svenskodlade. Det krispiga ljudet när vi kapar dem lite för att de ska suga vatten och den obeskrivbara doften från stjälken, något hoppfullt grönt, en våraning, en protest mot snödrivorna utanför fönstret.
Vi evigt unga fyrtiotalister har en ful ovana att skoja om "Kukenhov", den sista resan före äldreboendet. Resan går med buss från Stockholms Central, trafikterminalen som skulle heta "Resklara" men fick något annat namn som ingen längre minns. Vi går ombord tillsammans med 50 likasinnade och gör lunchstopp hos Vida Vättern för en spättafilé med remouladsås och sönderkokt potatis. Nattlogi på ett hotell nära färjeläget. Gemyt och trivsel och fyrtiotalsfåtöljer i foajén - jajamän, precis som hemma. Några av oss är lite muntrare och mera talträngda än andra. De känns igen vid frukosten före avfärd - deras överdrivna morgonvresighet avslöjar dem. Något som kan botas under den korta färjeturen mot Helsingør. En halvtimme har man på sig att avnjuta ett dejligt smørrebröd, en Lille En och så många øl man hinner. I överdrivet positiv sinnesstämning fraktas vi nu mot Humlebaek där Louisiana, ett av Europas intressantaste moderna konstmuseer kurar i strandbrinkens sand. Besök anbefalles. Alla älskar Louisiana.
Köpenhamn passeras raskt på väg mot Rødbyfärjan mot Puttgarden och eftersom detta är en minnesresa - alla vet ju hur ett mannaminne fungerar - så utgår jag ifrån att dagens tulpanresor lämpligen omvärldsanalyseras från den berömda Öresundsbron. Den nutida bussen snuddar den danska huvudstaden och sätter kurs på Rødby färjeläge. Och är strax i fas med minnesbussen ovan.
Vad som hände mellan Puttgarden och Keukenhof kan jag tyvärr inte svara på. En grundlig lunchpaus på en extra go vejkro nånstans på Själland och några härliga bira vid en kisspaus i en Hamburgförort tog mig ur spel och min stol i bussen kändes som paradisets förgård. Snark, typ.
Jag märker plötsligt att jag misslyckats med att svartmåla företeelser som jag tänkt skoja med. Jag byter fot å stående dito och anbefaller eventuella läsare att ta offert på en bussresa. Det är här äventyret ligger på lur. En flygresa om tre timmar förvandlas till ett tredagars äventyr. Och varför inte till Keukenhof? Vi ses om vi råkas.
Och du - i "Kvällsstunden" möter du en värld många mil från Aftonbladets idiotiska löpsedlar. En glimt av en bättre värld.
Lennart Lundwall, Gammal men inte äldst
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
