I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter finns många viktiga och grundläggande rättigheter definierade. Rätten att äga, rätten till personlig frihet och rättan att välja sina politiska företrädare bara för att nämna några. Men som vänster ofta gör gällande så finns rätten till bostad inte definierad.
Rätten till ett liv med adekvata levnadsförhållanden där ett tak över huvudet ingår finns i deklarationens artikel 25. Men ett tak över huvudet har man om man bor hos sina föräldrar, om man bor utanför stan eller om man bor i andrahand. Denna rättighet gör på intet sätt gällande att vi ska bygga fler kommunala hyresrätter som det ofta hävdas i debatter. Tanken om att inte låta folk som vill äga sin bostad går i själva verket emot artikel 17, rätten till att äga egendom.
I själva verket är bostad en skyldighet. Din skyldighet mot dina medmänniskor att inte låta dem betala ditt boende om du inte hamnar i en kritiskt nödsituation där du måste få ett tak över huvudet för att överleva. Att bo hemma när man är 20 är inte än sådan situation.
Jag möter ofta äldre människor som är oförstående när de hör ungas tjat om en hyresrätt i innerstan. Förr i tiden bodde man hemma tills man sparat ihop till ett eget boende. Rättvisare än så blir det inte. På så sätt lever ingen på någon annans arbete.
Många befinner sig också i en fantasivärld där man tror att fler hyresrätter skulle ge dem en bostad. Dessa hyresrätter kommer komma ett mycket litet antal människor till godo. Människor med goda politiska kontakter, väldigt mycket pengar på fickan som de kan hosta upp med kort varsel och i sista hand ett fåtal som stått i bostadskö i några dussin år.
Efter det kommer hyresrätterna inte byta hyresgäst på 100 år. För så ser det ut på dagens bostadsmarknad. Ett hyreskontrakt har en genomsnittlig omsättningstid på 100 år och de som idag bor där är de som har goda kontakter inom branschen och politiken.
Fördelen med bostadsrätter är att människor utan flera miljoner på fickan kan ta lån med bostaden som säkerhet för att köpa den. När det kommer till svarthandel med hyreskontrakt där man ofta måste ha någon miljon på fickan så kan man knappast ta ett lån med ett svart hyreskontrakt som säkerhet.
Bostadsmarknaden är idag lika rörlig som en strandad säl. Det krävs en politik som löser upp alla knutar. Det hjälper inte att mata sälen med mer bidrag. Den måste rullas tillbaka till det böljande havet. Bostadsmarknaden måste åter igen bli den marknad den i begynnelsen var.
Daniel Somos, anti-socialist
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
SENAST IN
David Cameron Foto: flickr/ DFID - UK Department for International Development (BY CC 2.0)
Malmö moské
Michael Lundahl
