Blåare än blått

Den där aprildagen när allt känns för j-vligt, kvarskattebeskedet har just landat i brevlådan och de halvmeterhöga snödrivorna i skuggan ligger djupfrysta och knastrar krispigt för varje steg. Den dagen när livets negativa sidor effektivt täpper till de få små porer som ska registrera glädje, njutning, hopp. Jag kommer att tänka på Gösta Ekman i filmen "En vandring i solen". En beskrivning av monumental livsleda, hjälpligt hanterad med solresa och brända och destillerade drycker.

Då ser jag dem plötsligt, i södersluttningen runt den gamla eken. Blåsipporna. En tokblå yta, stor som en smärre hallmatta i fjolårsgräset. Där står inte "Välkommen", som på dörrmattan, men känslan är densamma. Ett positivt barndomsminne, en glimt av gott liv drabbar mig plötsligt. Deras färg, tokblå, blåare än vårhimlen, den är för blå för att beskrivas. Blåtonen som ingen målare kan återge. Inte ens min gamla vinterbil, nyvaxad och lackad i blåmetallic, är blåare. Inget kan överträffa ett gäng blåsippor mot solen i söder nedanför den gamla eken. Exakt denna blå färgen - visst är det den vi går och väntar på och behöver i vintertrötta ögon?

När man lät bygga Drottningholms slott - mina blåsippors granne på andra sidan viken - till drottning Lovisa Ulrika kring 1750-talet, bodde här hundratals tyska byggnadsarbetare under ekarna. En lustig tanke. Deras tillfälliga bostäder smälldes upp i blåsippsbacken. Tyskarna fick inte övernatta nära slottsbygget av obegripliga skäl. Kanske arkitekterna Tessin och Hårleman kände någon sorts tidig främlingsskepticism och därför lät skeppa arbetarna morgon och kväll mellan slottsbygget och deras läger här, än i dag kallat Tyska Botten.

Trevlig känsla när det går upp för mig att en ovanligt sträng, mörk och trist vinter plötsligt har backat några steg. Solen har väckt tussilagon i diket och blåsipporna under eken. Och här går en äldre man raskt och med plötslig spänst i stegen hem och ringer Transportstyrelsen: Ställa på den onödiga nödvändiga sportbilen, ja tack. Mazda Miata cabriolet.

Snart blir det plusgrader. Då cabbar jag ner. När det doftar vår.

Av Lennart Lundwall 14 apr 2013 06:00