Skriv idag om: Harvardprofessorn och EU som ett land | Sveriges fall i a-kasseligan | Reinfeldt i Agenda Börja här!
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av William Butt
publicerad 9 jan 2007 kl. 20.48:
Bildtaffären: Kan man lita på ett mediedrev?
Nu tänker jag skriva vad de flesta av oss tänker men få törs säga, nämligen att drevet mot utrikesministern Carl Bildt är löjligt och mest handlar om jantelagen utövat av Sveriges journalistkår.
Ingen jävel bryr sig ett skit om Bildt har tjänat pengar på sina optioner. De flesta av oss intelligenta medborgare har stort förtroende för honom och vi betraktar honom som en person med så stor integritet att han knappast skulle ägna sig åt oegentligheter. Journalistkåren i allmänhet och överåklagaren Christer Van der Kwast i synnerhet är allihopa ute och cyklar och jag är övertygad om att detta kommer att komma fram så småningom.
Under mina flera decennier i Sverige har jag sett ett och annat mediedrev. Minns ni drevet mot dåvarande justitieministern Ove Rainer i början av 80-talet? Han hade inte gjort någonting felaktigt. Han bara skatteplanerade , precis som vi alla har rätt att göra, men ändå tvingades han avgå av de odrägliga vargarna i svenska massmedia. Dagens drev mot Carl Bildt påminner mycket om drevet mot Ove Rainer. Inga felaktigheter hade begåtts, men Sverige, just då i början på 80-talet, var på väg att förvandlas från ett av världens mest omoraliska länder där folk knullade varandra som grisar och där barn kallade deras föräldrar för "Svante och Brita" istället för "mamma och pappa" till ett hög moraliskt samhälle och det är den där s.k. höga moralen som vi svenskar tycks ha infört i vårt samhälle som är grunden till varför vår journalistkår jagar offentligt kända personer, ofta in absurdum. Men det värsta är att vi svenskar, trots vårt löjliga hävdande om hög moral fortfarande håller på att "knulla varandra", dagligen i smyg. Vi jobbar svart, fuskar på bidrag och skyller det på invandrarna och vi ljuger och bedrar varandra utan att blunda. Men när en person som Carl Bildt tjänar summor med flera nollor blir det storm i lilleputtsamhället.
Problemet med journalistkåren i Sverige är att de verkligen tror att de representerar det svenska folket. De kallas för den tredje statsmakten. De företräder oss heter det. Men handen på hjärtat, hur många av er tycker att Sveriges journalistkår företräder er? Nu talar jag om journalister som knappast har förmågan att gå emot strömmen när drevet kommer i gång. Skribenter som påverkas av varandra så mycket att det räcker att den ena skriver en lögn så gör den andra lögnen till en sanning. Känner ni igen er, svenska folket? Vill ni bli företrätt av en kår som tycker att Linda Rosings alla eskapader är viktigare att publicera på löpsedlarna än budgetunderskottet - alltså skribenter som tycker att vi, det svenska folket, är så korkat och att vår intelligensnivå är så låg att Linda Rosing, Carola eller Bantningstips på löpsedlarna tillfredställer vårt behov av medieutbud? Att lura oss med tjafs om Carl Bildt skiljer sig inte särskilt mycket från hur de lurar oss med artiklar om Linda Rosing mfl.
I egenskap av person som faktiskt varit på mottagarsidan av ett omfattande mediedrev kan jag med 100% säkerhet göra gällande att 50% av nyheterna som förekommer under ett intensivt drev bör tas med en nypa salt. Eftersom journalisterna springer omkring som små grisar och i turbulensen och kaoset kommer den ena felaktigheten eller lögnen efter den andra. Vad sägs om följande exempel: Bland pressklippen från drevet mot mig (1992) har jag fyra olika "sanningar" som skrivits av fyra olika journalister. Det handlar om var jag är född: I den ena tidning är jag född i Sydafrika. I den andra är jag född i Libanon. I den tredje är jag född i Dublin och i den fjärde är jag född i Karachi. Inom kort förekom min födelseort felaktigt i flera andra tidningar runt om i Sverige. Sanningen är att jag är född i Nairobi, Kenya, men i mediearkivet tycks jag ha fötts i fyra olika ställen.
Precis som ingen brydde sig att kolla upp var jag är född, kan man undra hur mycket journalisterna har egentligen kollat allting när det gäller Bildts affärer. Somliga kan tycka att de två exempel inte går att jämföra med varandra, men varför inte? Det handlar om att många journalister bara kopierar varandra och där föddes problemet. Och jag undrar nu hur många har verkligen kollat upp Bildts affärer och hur många bara kopierar från varandras nyheter? Förstår ni vad jag menar?
William Butt, Musikproducent, Stockholm
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Malmö moské
