Skriv idag om: Harvardprofessorn och EU som ett land | Sveriges fall i a-kasseligan | Reinfeldt i Agenda Börja här!
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Kasper Wahnström
publicerad 8 nov 2011 kl. 23.30:
Idisslande djur, t.ex. kor, avger metangas när födan bryts ner i deras magar. flickr/Joost J. Bakker IJmuiden (BY CC 2.0)
Biffen - större miljöbov än bilen
Enligt FN står köttindustrin för 18 procent av våra utsläpp, men det finns flera forskare som pekar på att siffran är mycket högre.
Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen är ett av de största och mest världsomfattande problemen som vi går till mötes. För att stoppa den globala uppvärmningen måste vi minska utsläppen av växthusgaser, t.ex. koldioxid och metan. För att minska utsläppen måste vi ändra vår livsstil på en hel del punkter, genom att bl.a. se över vår elproduktion och våra transporter så att de blir gröna och hållbara. Men vi måste även se över våra matvanor och köttkonsumtion.
Enligt rapporten Livestock's Long Shadow, som FN:s jordbruksorgan FAO tagit fram, står kött för 18 procent av utsläppen av växthusgaser. Det är framförallt själva uppfödningen och underhållningen av boskapsdjuren som står för dessa 18 procent, uppfödningen och underhållningen av djuren ger faktiskt mer utsläpp än den globala trafiken, enligt Naturskyddsföreningen. Ett kilo nötkött ger lika mycket utsläpp som 25 mils bilkörning. Dock finns det olika beräkningar för hur mycket utsläpp köttindustrin verkligen bidrar med. Enligt World Watch Institute står djurhållningen för 50 procent av världens utsläpp av växthusgaser, lite beroende på om man räknar in bieffekterna av djurhållningen på klimatet. Dock råder det ingen tvekan om att minst 18 procent av utsläppen kommer ifrån köttindustrin.
Metan är en av de växthusgaser som tillkommer genom boskapsuppfödningen och boskapshållningen. Det är en väldigt stark växthusgas, ett ton metan motsvarar 21 ton koldioxidekvivalenter, vilket betyder att metan är 21 gånger starkare än koldioxid. Idisslande djur, t.ex. kor, avger metangas från både ändtarm och strupe när födan bryts ner i deras magar. En annan stark växthusgas är lustgas som kommer från bl.a. kyckling- och grisindustrin. Lustgas är nästan 300 gånger starkare än koldioxid.
På bara 20 år har svenskarnas köttkonsumtion ökat med 40 procent, idag äter genomsnittssvensken 80-85 kilogram kött per år. I Indien däremot ligger köttkonsumtionen på ungefär 4-5 kilogram per person/år. Dessvärre tyder inte mycket på att köttkonsumtionen kommer att minska. Tvärtom, 2001 var den globala köttkonsumtionen 229 miljoner ton kött. Forskare räknar med att siffran kommer mer än att fördubblas till ungefär 465 miljoner ton kött år 2050.
Av de 80-85 kilogram som genomsnittssvensken äter motsvarar ungefär 24 kilo nötkött (inklusive kalvkött), 36 kilo är griskött och 14 kilo är kött från fågel, exempelvis kyckling. Sverige, tillsammans med Danmark och Frankrike, toppar faktiskt listan över de länder i Europa som äter mest nötkött per person/år.
En konsekvens av vår enorma köttkonsumtion är skövling av regnskogar. Enligt FN används 70 procent av världens jordbruksmark till boskapsuppfödning. En ny rapport från Greenpeace visar att 79,5 procent av skogsskövlingen i brasilianska Amazonas är p.g.a. att man vill ha marken för boskapsuppfödning, boskapshållning eller för odling av soja, som sedan ska användas som foder för boskapsdjuren. Men soja som odlas i Latinamerika används inte bara till kontinentens djur. Svenska kött- och mjölkdjurs foder innehåller 10 - 15 procent soja, som kommer ifrån Latinamerika - framför allt Brasilien. Importen av sojabönor från just Brasilien till EU-länder, som t.ex. Sverige, har femfaldigats på 15 år. Sojan expanderar på regnskogens bekostnad och enligt en FN-rapport är boskapssektorn en av huvudorsakerna till skövlingen av regnskogen.
Världens regnskogar har den största artrikedomen, vi hittar mer än hälften av jordens alla arter här. På en hektar regnskog i Peru kan det finnas så många som 300 olika trädarter jämfört med Sverige, som inte har mer än ett tjugotal trädarter totalt sett enligt Världsnaturfonden.
I regionen Mato Grosso sker den största skövlingen av Amazonas regnskog. Det är också här som Brasiliens boskapsindustrin är störst och där sojaodlingarna expanderas varje dag. I regionen Mato Grosso finns det bl.a. över 25 miljoner kor. Den största delen av importerat kött och soja till Sverige kommer just från Mato Grosso regionen. Varje år importerar Sverige 385 000 ton sojaprodukter och 10 000 ton nötkött från Brasilien enligt organisationen Latimamerikangrupperna.
Men det är inte bara Amazonas och Latinamerikans miljö som påverkas av köttindustrin. Även Östersjön påverkas väldigt mycket. Djurhållning och köttindustri är den främsta och i särklass största orsaken till övergödning och bottendöd i Östersjön. Enligt kampanjen Köttfri måndags hemsida används nästan 80 procent av Sveriges jordbruksmark till att odla foder till boskap. När våtmarker dikats ut för denna odling, rinner fosfor, kväve och andra gödningsmedel direkt ut i Östersjön.
Övergödningen i sig orsakar flera problem, som syrebrist på bottnarna. Östersjön är oerhört hårt drabbad, övergödning relaterade till köttindustrin och boskapsuppfödning har lett till att nästan en tredjedel av botten idag är helt syrefri. Bottendöden i Östersjön leder till att arter och framför allt ekosystem i haven rubbas och till sist dör.
Vår enorma köttkonsumtion får även flera andra konsekvenser. Det råder inget tvivel om saken, vi måste minska vår köttkonsumtion - den är inte miljömässigt hållbar. Att minska sin köttkonsumtion är lättare än vad många människor tror. Är man inte beredd på att ge upp sitt köttätande helt så bör man absolut se över hur man kan minska sin köttkonsumtion. Ett förslag är att exempelvis att ha en köttfri veckodag. Man kan ha en köttfri veckodag hemma, men även restauranger och framförallt den offentliga sektorn måste ställa om sig och börja servera mindre kött och mer vegetariskt.
Det är på tiden att vi går från samtal till verklighet när det gäller att införa klimatåtgärder som stoppar den globala uppvärmningen och klimatförändringarna. En av de många åtgärder som måste ske är att minska köttkonsumtionen. Konsekvenserna av vår köttkonsumtion är inte acceptabla, det är dags för en förändring nu!
Kasper Wahnström, Grön debattör
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Malmö moské
