Jag hade ett enkelt ärende till Media Markt; jag skulle köpa mig en ny Samsung Galaxy S-telefon eftersom min nuvarande dito hade börjat förlora koncepten efter ett par års vanskötsel.
Väl där får jag snart fatt i en ung, vaken säljare som verkar kunnig och påläst. Han får heta Mats i den här artikeln. Jag förklarar mitt enkla ärende och frågar om han håller med om att det är ett klokt och prisvärt val. Mats opponerar sig direkt, och förklarar entusiastiskt att just idag så har Telenor ett extremt bra erbjudande i vilket det ingår en Samsung Galaxy II, uppföljaren till den telefon jag redan har.
Jag värjer mig automatiskt mot snacket och förklarar att jag inte är ute efter något nytt abonnemang, att jag bara behöver en ny habil telefon och att jag varit nöjd med den jag har. Jag lägger dessutom till att jag ser mycket video över nätet och därför inte kan ha något standard surf-abonnemang. Mats ger sig förstås inte utan menar att det är en unikt bra deal, och eftersom han har en trevlig stil låter jag honom hållas och roas lite av argumentationen. När jag efter en stund faktiskt börjar lyssna, så låter det onekligen som en fantastisk deal. Jag skulle i praktiken sänka mina månatliga kostnader trots att det skulle inkludera en ny värstingtelefon.
Och när Mats hör om mina surfbehov blir både och hans kollega superivriga. De förklarar att om det är surfa man ska göra, så är Telenor det självklara valet. De tar fram diagram som på olika sätt visar hur bra Telenor är i jämförelse med sina konkurrenter. Eftersom jag varit ganska missnöjd med surfegenskaperna hos mitt nuvarande Telia-abonnemang, så blir jag nu ett lätt byte, och är snart nästan lika entusiastisk säljarkillarna.
Det fanns inte längre någon plats för skepsis och misstänksamhet. Jag var fast.
Så hur skulle det här nu kunna gå fel? Den "bästa telefonen", enligt flera tester. Och det bästa surfabonnemanget - eller..?
Nej, förstås inte. Det senare var lögn. Det var inte det bästa surfabonnemanget, det var totalt värdelöst. Men varför skulle Media Markts säljare rekommendera mig en operatör som är uppenbart undermålig?
Svar: Det var ingen Media Markt-säljare! Det var en säljare från Telenor som, utan att identifiera sig som en sådan, hyrt in sig hos Media Markt! Gåtan löst.
I princip gick det inte att se video överhuvudtaget, inte ens i centrala Uppsala där jag bor. Eftersom jag hade kvar min gamla telefon var det lätt att jämföra, och den jämförelsen var förkrossande för Telenor. Med hjälp av bredbandkollens app jämförde jag abonnemangen på olika tidpunkter och platser.
Resultat: Telenor var sällan mer än en tredjedel så snabbt som Telia. På mitt sommarställe i Rasbo, två mil utanför Uppsala, brukar jag ha för vana att från utedasset titta på nyheterna(video) på en amerikansk nyhetssajt, och det brukar sällan vara några problem. Med Telenor-abonnemanget var anslutningen i det närmaste obefintlig, ofta under 0,1 MBit per sekund. Det innebär att man med lite tur och mycket tålamod kan få fram Aftonbladet.
Efter några vändor tillbaka till Mats på Media Markt och efter diverse bekymrade spekulationer om vad detta nu skulle kunna bero på, blir jag uppgraderad till deras snabbaste abonnemang - något jag för övrigt trodde att jag redan hade. Någon skillnad? Knappt märkbar. Det ska tilläggas att vi även gjorde tester med Mats egen telefon som var likadan med samma abonnemang - ingen skillnad. Med något undantag gick det inte ens att spela upp lågupplösta YouTube-klipp med telefonens egen YouTube-app.
Jag meddelar nu Mats att jag ger upp och vill ångra köpet. Okej, säger han förstående och hänvisar mig till Telenors ångeravdelning, eftersom han själv inte får hantera återköp. Med ett gnagande tvivel ringer jag Telenor - och omedelbart infrias mina farhågor.
Det är inga problem, får jag först höra. Det är bara för mig att skicka tillbaka telefonen - så länge förpackningen är obruten!
Förstås. Men säljaren på Media Markt hade meddelat motsatsen - en i raden av lögner från honom. Jag försöker i alla fall förklara för den otrevliga killen på ångeravdelningen att jag knappast hade kunnat konstatera att abonnemanget inte fungerade, utan att använda telefonen. Utan att säga något kopplar han mig till supporten.
Jag försöker igen med ångeravdelningen. Efter att ha blivit bortkopplat två gånger och fått två icke infriade löften om att bli uppringd, återvänder jag till Mats med telefonen för att ställa honom till svars och försöka få återlämna telefonen till honom.
Fram till nu hade jag inte anklagat honom för att lura mig, och när jag nu gjorde det verkade han bli ledsen och förorättad och argumenterade att Telenor levererat till det som står i avtalet. Menade han verkligen att jag hade mig själv att skylla för att ha lyssnat på honom istället för att bara gå på uppgifterna i avtalet?
Han insåg väl det absurda i sitt resonemang, för han accepterade snart att han hade ett ansvar att försöka rätta till situationen. Däremot verkade han tvivla på sina möjligheter att åstadkomma något, vilket skulle visa sig stämma.
Jag fortsatte istället att ringa till Telenor för att försöka få fatt i någon med ansvar för denna typ av ärenden. Detta lyckades jag aldrig med, trots att jag till slut vände mig till huvudkontoret. Jag hade i princip gett upp när jag återigen via någon maktlös mellanchef hamnade på ångeravdelningen. När jag blev ombedd drog jag motvilligt historien på nytt. Killen bad mig vänta medan han gick och pratade med sin chef. Snart var han tillbaka och till min ofantliga förvåning meddelade att de skulle skicka en returpåse, och att de skulle annullera affären. Efter minst en månad och otaliga samtal och butiksbesök. Utan att någon gång ha fått prata med någon ansvarig.
Det faktum att jag hade min Telia-telefon att jämföra med gav mig tunga argument och mitt behov av ett fungerande mobilt bredband gjorde mig envis. Om så inte varit fallet, hade jag antagligen bara blivit ytterligare en i raden av missnöjda Telenor-kunder som får höra att avtalet lovar anslutningshastighet "upp till 10 MBit/s".
Säljaren Mats ringde mig vid ett tillfälle och undrade hur det gick och det var uppenbart han kände sig skuldtyngd. För mig står det klart att det inte främst är Mats som ska lastas för den här historien. Vad gör man som ung och oerfaren säljare om man har till uppgift att sälja skräpprodukter på provision? Man försöker förstås intala potentiella kunder att produkten är toppen.
Skulden faller istället på Telenor som företag, som alldeles uppenbart tillämpar systematiskt bedrägeri som säljstrategi.
Magnus Stenson, Debatterande programmerare
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Malmö moské
