POLITIK OCH SAMHÄLLE
Artikel av Kenneth M Forsberg publicerad 7 jan 2007 kl. 14.09:

Barn blir lidande när regeringen river upp LAS

Regeringens ändringar i arbetsmarknadslagarna drabbar de svagaste i samhället. Barn till ensamstående mammor har dragit en nitlott i livet eftersom de kommer att drabbas hårdast.
Bit för bit kapar regeringen tryggheten för de svaga i samhället. Nu vill de riva upp den nya LAS lagen (lagen om anställningsskydd) som ska träda i kraft 1/7. Förändringen som regeringen vill riva upp är, att det från 1/7 räcker med sex månaders anställning för att få företrädesrätt. Den förra regeringens syfte med lagen var att deltidsanställda och anställda inom bemanning skulle få det bättre. I praktiken var syftet att stärka kvinnors roll på arbetsmarkanden.

Kvällspressen påstår att det är få i regeringen som ens känner någon som är arbetslös. En stilla undran är hur de då kan sätta sig in i en arbetslös situation? Bryr de sig alls om Stina, 32 år ensamstående undersköterska med två barn. Efter sin mammaledighet har hon jobbat ett halvår hos ett bemanningsföretag. I mellandagarna fick hon besked av bemanningsföretaget att de inte för tillfället har fler uppdrag år henne. När hon vänder sig till A-kassan får hon besked att hon räknas som heltidsanställd hos bemanningsföretaget om hon står till deras förfogande. Stina förklarar då för A-kassan att hon just nu inte har någon inkomst alls. A- kassan svarar att det inte är deras problem. Stina får endast lyfta A-kassa om hon ber arbetsgivaren om ett intyg om att hon aldrig mer kommer att arbeta för dem. Denna regel har funnits sedan 1985 men den har inte haft avsedd effekt- att få bemanningsföretag att ta arbetsgivaransvar och inte överlåta åt staten att försörja deras personal när de inte har så mycket uppdrag. Efter mycket "pappersvändande" ska nu äntligen den nya LAS lagen 1/7, tvinga bemanningsföretagen o.d. att ta det arbetsgivaransvar som de smitit ifrån under så många år.

Anställningsskyddslagen och alla andra lagar inom arbetsrätten är ett skydd för den vanliga individen i Sverige - "medelsvensson". Jag har bekanta som är jurister och som menar att för dem spelar inte arbetsmarknadens lagar någon större roll. När det gäller tjänster som kräver mångårig universitetsutbildning och höga chefstjänster gäller istället oskrivna regler. I fallet advokatfirmans ägare inte är nöjd med en anställd advokat, lämnar den anställde sitt arbete diskret och utan att hänvisa till någon som helst lag. Det fungerar på samma sätt gällande högre chefer. Ingen av de inblandade vill riskera dålig PR. Den som lämnar arbetet vill dessutom ha goda referenser för att snabbt kunna får ett liknande arbete.

Nej, regeringens slakt av tryggheten inom arbetsmarknaden berör inga andra än de som redan ligger ner. De som blir lidande är främst barn till ensamstående låg och medelutbildade mammor. Vad har de gjort för ont?