 |
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Jan Sjunnesson
publicerad 11 aug 2003 kl. 12.30:
Autonom marxism, del 3
Sista delen.
Sverige
Vad kan vi se omkring oss som tyder på en förändring i denna riktning? Våra motståndare inser situationens allvar, till exempel Håkan Lindgren, professor vid Handelshögskolan i:
"Om världen inte återinför slaveriet, så tror jag att arbetet på lång sikt vinner mark på kapitalets bekostnad. Etablerade branscher omvandlas och kunskapsinnehållet växer
kraftigt. Det vill säga om varje medarbetares hjärna får en allt större betydelse för företaget betyder det att förhandlingssitsen är ganska god för den anställde."
I vänsterpartiets näringspolitiska program finns många post-fordistiska formuleringar men det saknar en stark och öppen vision om att de nya arbetsvillkoren kan utvecklas bortom kapitalismen. Kanske saknas erfarenheter av experiment, lusta, kreativitet, som kan inspirera till ett vidare tänkande, byggt på nya klasskompositioner, nya sätt att leva, tänka, jobba på. Det räcker inte med datorer, befolkade av humanistiskt utbildade människor utifrån kapitalets krav på flexibilitet - en otroligt instrumentell syn på humaniora! - utan vi nya arbetare och tjänstemän måste våga skriva egna program, rita nya digitala mönster, räkna fram andra undergrävande kalkyler än kapitalet.
Ingen annan gör det åt oss, som Inga Brandell påpekar: "Tvärtom kan vi se hur datorstyrd produktion och automatisering kan leda till en fördjupad taylorism (neo-taylorism): all programmering och inställning sköts av ingenjörer på kontor medan osäkra anställningsvillkor, helt underordnade arbetsuppgifter och en ökande arbetsmängd karakteriserar arbetarnas situation". Men fortsätter hon, i och med "fabrikifieringen" av samhället utvecklas samtidigt
en homogenitet som leder allt fler in på samma banor, sociala och tekniska. "Men för att maktförhållandena i samhället inte ska evakueras, för att inte alla ska reduceras till funktioner i ett system (om så med 'berikande arbetsuppgifter'), för att inte samhället ska atomiseras, krävs att någonstans skapas någon form av mening och innebörd utöver den ekonomiska tillväxten och politikernas administration". Politisk semiotik (betydelselära).
Striden står inte längre om produktion eller klass, om parti eller representation, utan som redan Nietzsche insåg, om meningen med alltihop.
"Arbetarna i Europa borde deklarera att hädanefter är de en mänsklig omöjlighet som klass, och inte bara det vanliga talet om [dem som] en rå och meningslös inrättning. De skulle inleda en era med enorma svärmar från Europas bikupor, vars like aldrig tidigare skådats, och med denna storstilade flykthandling protestera mot maskinen, mot kapitalet, och mot valet som de nu hotas med, att av nödvändighet antingen bli statens slavar eller ett revolutionärt partis slavar. /.../ Vad som började degenerera hemma till farliga missnöjda och kriminella tendenser kommer, väl utanför, få en vild och vacker naturlighet och kallas heroism."
Nietzsche, Avgudaskymmning, 1889.
Källor:
Fordism and Post-fordism, ed W. Bonefeld med flera 1990
"Teknikdeterminism och arbetarautonomi", av Inga Brandell i Teknokrati, arbete, makt, red S. Beckman 1990
Reading Capital politically, H. Cleaver 1979)
Intervju med Harry Cleaver 1993 om autonom marxism, på internetadress, www.eco.utexas.edu:80/Homepages/Faculty/Cleaver/
index2.html
Dagens Nyheter, 14 okt 1997
Capitalism and schizophrenia, vol 1- 2, G. Deleuze and F. Guattari, 1977- 87
"Flexibilisation of labour" , A. Gray i Common Sense nr 18 ,1995
Molecular revolution, F. Guattari 1984
Communists like us, F. Guattari & A. Negri , 1992
"Det civila samhällets bortvitting", av M. Hardt i Socialistisk Debatt 2/1995
Labour of Dionysus. M. Hardt & A. Negri 1994
Radical thought in Italy. red M. Hardt & P. Virno 1996
"Postmodernismen som senkapitalismens kulturella logik", Fred Jameson i Postmoderna tider? red M. Löfgren & A. Molander 1986
From postindustrial to postmodern society, K. Kumar 1995
Ekonomiska skrfter, Marx & Engels 1975
Grundrisse, Marx, 1973 (eng övers)
Midnight Oil: Work, energy, crisis 1973- 92, Midnight Notes collective 1992
Revolution retrieved A. Negri, 1988
Politics of subversion A. Negri , 1989
Marx after Marx. Lessons on the Grundrisse, A. Negri 1991 (org 1978)
Working class autonomy and the crisis, Red Notes/CSE 1979
Italy: Autonomia- postpolitical politics, Semiotext(e), vol III, nr 3 1980
"Social capital", av M. Tronti i Telos nr 17, 1973
"Autonomist Marxism and the information society", av Nick Witheford, i Capital & Class, nr 52 1994
"Cycles & circuits of struggle in high- technology capitalism", av Nick Witheford, i Common Sense nr 18 ,1995
"Confronting the crisis of 'fordism': Italian debates around social transition", av Steve Wright i Reconstruction, nr 6 1995/96
"The limits of Negri's class analysis", av S. Wright, i Reconstruction nr 8, vintern 1996
www.ecn.org
|
Koshis seger kan innebära positiva förändringar och större karriärmöjlighet för småbarnsmammor
Kajsa Kallio
