 |
LITTERATUR & POESI
Artikel
av Anitha Östlund
publicerad 25 jan kl. 20.44:
Attityd
Jag försöker att visa både med kroppen och i talet att han gått för långt, och hoppas innerligt att budskapet inte fastnar i igenkleggade örontrumpeter.
"Lägg ned det där! Väx upp för faan! "
Orden är min sons, och jag som nybliven änkling känner att jag inte riktigt räcker till för honom, eller min dotter. Det som kommer ut som svarta slemmiga växter ur hans mun smärtar, och driver taggen av samvetskval allt längre in i hjärtat.
"Jag tänker inte lyssna på ditt skitsnack längre. Du är en stor lögnare farsan. Om morsan levt."
"Men det gör hon inte, tyvärr. Min son jag älskar dig och gör allt för dig, men det finns gränser. Din nuvarande attityd behagar inte någon som känner dig. För att uppnå några som helst resultat måste du, jag upprepar, måste du, ändra ditt beteende.
Jag försöker att visa både med kroppen och i talet att han gått för långt, och hoppas innerligt att budskapet inte fastnar i igenkleggade örontrumpeter.
Min kropp är framåtlutad och ögonen är säkert svarta av ilska. Det min son gjort är oförlåtligt och absolut inte okej. Hans sätt är säkert ett nödrop på hjälp, men.vi mår lika illa allihop, och har lika svårt att trösta.
|
