Fredag den 10 februari 2012 Ny användare | Logga in  
Sourze - alla har något att berätta

Skriv idag om: Sverige och korruption | Löfvéns riksdagsutanförskap | Kärnkraftssäkerheten i Sverige Börja här!

KULTUR & NÖJE
Artikel av Mikael Vestlin publicerad 30 apr 2003 kl. 12.08:

Att vissla är rock´n´roll

The Wedding Present, Kent eller Monthy Python? Vilka har gjort det bästa visselpartiet i en poplåt? Läs analysen och lyssna på visselpotpurrit.


I serier på svenska brukar det stå "pfuuuit" i pratbubblan när det visslas. Vissla kan man göra för att säga olika saker, till exempel:

. Oj! Du var mig allt en tjusig tjej/kille!
. Ut med domaren! Buse!
. Det är vår, jag är fan lite glad idag.
. Det där var nära ögat.
. Hallå, lägg av, jag låtsas att jag inte hör dig.
. Nä, jag har inte gjort nåt, inget alls, helt oskyldig.
. Hallå! Du där! Se hit!

Funkar i alla länder, ett världsspråk.

Och så kan man förstås vissla i låtar. Vissling i låtar kan kanske delas in i olika kategorier? Eller? Hmmm, skit samma, jag gör ett nördigt försök.

Busvisslingen/effektvisslingen: Som Robban Brobergs i början på Ingela, Steve Millers i Jungle Love eller Saxons i Motorcycle Man. Själv kan jag inte busvissla, det grämer mig. Jag minns hur jag som liten provade med ett finger mellan läpparna, med två, inga fingrar alls. Men det gick inte! Det som kom ut lät som en jävla punktering. Fan, alla coola killar kunde ju busvissla - alltså var jag inte cool. Jag är fortfarande avundsjuk på alla som kan busvissla, tror jag är beredd att ge ena pungkulan... nja, men ena lillfingret då... nja, men toppen på ena lillfingret i alla fall. Jo, det är jag, jag är fanimej beredd att ge toppen på vänster lillfinger för att kunna busvissla.

Hej, här kommer jag och jag har en story att berätta-visslingen: Visslingen får inleda låten. Bästa exemplet måste vara Sammy Davis Jr. i Mr Bojangles. Det där är en fin vissling minsann, ger mig gåshud varenda gång. Och låten? Oj, hallelujah! Sen har vi Axl Rose som kör en inledningsvissling i Patience, men den känns inte riktigt lika bra. Nä, det gör den inte, ska man vissla i bandana ska man nog busvissla.

Den återkommande visselslingan: Lill-Babs i April, april, Roxettes i Joyride och så förstås Kents i Dom andra. Visst är det lite Bron över floden Kwai i Kents vissling? Alla de här visslingarna känns väldigt sökta, planerande, lite typ "Vi måste ha en vissling med, det är ju fräckt, catchy liksom." Och då blir resultatet oftast tyvärr precis tvärt om, inte alls fräsigt. Nä, hellre då...

...den nonchalanta jag är här mitt i låten å fan vad det svänger, jag måste vissla en stump-visslingen: Som Morrissey i Smiths How Soon Is Now förstås. Blinkar man med öronen så missar man den, men den finns där och den är så fin, så fin, där den kilar fram ur Johnny Marrs kompakta gitarrmatta och säger hej. Men den bästa visslingen i den här kategorin, och min absoluta favoritvissling i låtar över huvud taget, är The Wedding Presents i Everyone Thinks He Looks Daft. I första försöket spricker David Gedge upp i ett skratt, visslingen skiter sig, men andra gången orkar han ända hem. Mmm, en perfekt vissling, kort och nonchalant. Det där kanske säger en del om mig, att jag gillar just en sån vissling, den nonchiga stilen liksom. Lite kul faktiskt, säg vilken vissling du gillar och jag ska säga dig vem du är!

Fy fan vad jag mår bra-visslingen: Såna där visslingar som måste visslas, det går inte att stoppa dem, man hör låten och sen visslar man, vare sig man vill eller inte. För visst har du visslat på Bobby McFerrins Don't Worry, Be Happy? Eller Monty Pythons Always Look on the Bright Side of Life? Visst har du? Mmm, jag visste väl det.

Otis Redding-visslingen: Den där i slutet på (Sittin' On) The Dock of the Bay. Den skulle kunna passa in i förra kategorin kanske, men den får en egen. Varför då? Jo, för att De La Soul använde sig av den visslingen i Eye Know, de samplade till en fin trudelutt, snyggt gjort! Eller så kan jag ändra mig och döpa om den här kategorin till...

...ensamma coola killen-visslingen så jag får plats med både John Lennon och Bryan Ferry (Roxy Music) visslandes i Jealous Guy.

Sen finns det förstås fler visslingar, som i The Good, the Bad and the Ugly eller Teenage Fanclub (Kurt Cobain kallade dem för "bästa bandet någonsin") i Mellow Doubt, eller Lemonheads i... jaja, det finns mycket vissel, och det börjar bli rörigt med kategorierna, skulle kanske aldrig dragit igång det där kategoriserandet, men du, gör så här: droppa några visslingar i kommenterarforumet. Gör det!

Visste du förresten att det finns visselspråk? Jodå. Jag citerar från nationalencyklopedin:

"Visselspråk, kommunikationssystem som bygger på visslingar. Utvecklade visselspråk förekommer i flera delar av världen, bland annat på Kanarieöarna /.../ Visselspråk är en av de metoder som människor använt för att överföra budskap på stora avstånd."

Fuck esperanto! Vissla istället!

Avslutar med några visdomsord från killen bredvid killen på korset i Monty Pythons Life of Brian:

"If life seems jolly rotten,
There's something you've forgotten,
And that's to laugh and smile and dance and sing.
When you're feeling in the dumps,
Don't be silly chumps.
Just purse your lips and whistle. That's the thing!"

Pfuuuit på er!

--------------------------------------------


Vestlins fem favoritvisslingar i låtar:

1. The Wedding Present - Everyone Thinks He Looks Daft
2. Sammy Davis Jr. - Mr Bojangles
3. Otis Redding - (Sittin' On) The Dock of the Bay
4. The Smiths - How Soon Is Now?
5. Roxy Music - Jealous Guy

Tack till de cirka tjugo personer som jag mejlade och frågade om favoritvisslingar. Ni fick mig att komma på alla de visslingar jag glömt, samt upptäcka nya. Ni hade väldigt varierande svar, så varierande att ingen "vinnare" kunde utses, men den vissling som nämndes flest gånger var Kents i Dom andra. Inte så konstigt med tanke på att den bor i radion just nu.

--------------------------------------------


Låt: Everyone Thinks He Looks Daft
Artist: The Wedding Present
År: 1987
Skivbolag: Reception Records
Finns bl a på: George Best [87], Singles 1989-1991 [99]

TWP, som levde i tolv år (1985 - 1997), var ett riktigt fint gitarrpopband med mycket energi, en matsked pre-shoegazing, en tesked Smiths, men framför allt med David Gedge, bandledare, sångare och låtskrivare (enda medlemmen som fanns med under alla tolv åren.) Gedge skrev ofta texter som om han snackade direkt till den som lyssnade. I Everyone Thinks He Looks Daft talar han till sin före detta flickvän som hittat en ny snubbe, "Don´t give me that! 'Cause you were seen! Everyone thinks he looks daft but you can have your dream." Bitter anyone?

Den här låten är från första albumet, döpt till George Best, vilket kan tyckas vara ett konstigt namnval. TWP var ju från Leeds och George Best en legendarisk lirare i... Manchester United! Men, whatever, det blev i alla fall, förutom en skitbra platta, ett av de fräckaste omslagen någonsin: George Best i United-dress, skitiga knän,Che Guevara-frisyr och skägg. Rock'n'roll! Eller rock'n'boll kanske?

TWP kom förresten med i den brittiska upplagan av "The Guiness Book of Records" då de 1992 hade tolv singlar på UK Top 30 (de släppte en singel varje månad). Tolv Top 30-singlar under ett och samma år! Något som bara Elvis Presley mäktat med tidigare.

Onödigt vetande: David Gedge har blivit örfilad av Courtney Love! Inte för att han tafsade på henne, eller ens visslade på henne. Utan för att han kände Steve Albini! Det hela utspelade sig backstage på Reading-festivalen 1994. Courtney blev presenterad för David Gedge som var lite spänd eftersom Courtney var en av hans hjältinnor. "Steve Albini? Är han en vän till dig?" undrade Courtney. David svarade: "Well, han jobbade med oss på ett album". Smack, smack, smack! Courtney flippade ur. Hmmm, om du träffar Courtney någon gång, låtsas INTE att du känner Steve Albini.

(Steve Albini: legendarisk producent, har bland annat jobbat med Jon Spencer Blues Explosion, Nirvana, Low, Will Oldham, PJ Harvey och Pixies. Han avböjde dock ett erbjudande om att producera en Hole-platta (Courtneys band).)

--------------------------------------------


Och så får ni ett litet visselpotpurri på köpet! Jag har mekat ihop det snabbt, så ha överseende med de taffliga övergångarna. Hinner du identifiera alla? Du ska få lite hjälp, du kommer att höra visslingar från, i tur och ordning:

Ingela - Robban Broberg
Dont't Worry, Be Happy - Bobby McFerrin
The River Kwai March
Kent - Dom andra
De La Soul - Eye Know
Lill-Babs - April, april
Roxy Music - Jealous Guy
Sammy Davis Jr. - Mr Bojangles
Guns N Roses - Patience
Teenage Fanclub - Mellow Doubt
Otis Redding - (Sittin' On) The Dock of the Bay
Ennio Morricone - The Good, the Bad and the Ugly
Steve Miller Band - Jungle Love
Monty Python - Always Look on the Bright Side of Life
The Smiths - How Soon Is Now?
Roxette - Joyride
+ åsså liten avslutande surprise, jag VET att du kommer att känna igen den!



Bookmark and Share

Mikael Vestlin, nä


Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook









SENAST IN

KULTUR & NÖJE

Foto: flickr/Carl Lender (BY CC 2.0)

Rocktåget gick - utan mig
Det gick inte att skylla på någon eller något. Jag hade missat Chris Isaaks föreställning i Filadelfiakyrkan i början av juni 2010.

 Leif E Ström

KULTUR & NÖJE

Foto: flickr/Neuland Concerts (BY CC 2.0)

First Aid Kit har talang och egensinne
Det är gott att se att musikbranschen inte bara består av wailande struntsångerskor och konceptade Idoler.

 Leif-Arne Undvall

KULTUR & NÖJE

Foto: flickr/nSeika (BY CC 2.0)

Det är saligare att skriva än att läsa
Att läsa böcker kan kanske vara bra och uppiggande ibland. Men man blir genast en bättre människa av att skriva själv.

 Lennart Karlsson

Filmrecension

Amber Heard som Chenault och Johnny Depp som Paul Kemp
Foto: Peter Mountain

The Rum Diary - spännande men konventionell
Johnny Depp gör som alltid en utmärkt insats i denna välregisserade berättelse om den vänstersinnade amerikanen som kämpar för sin journalistiska heder i ett exotiskt och korrupt latinamerikanskt land.

 Marie Ericsson

Filmrecension

The Girl With the Dragon Tattoo
"Den amerikanska versionen kompletterar den svenska."

Bokrecension


Även tystnaden har ett slut - Ingrid Betancourt
Ingrid Betancourts egen berättelse om sin tid som fånge hos Farc-gerillan. En bok som räcker länge och som är gastkramande på riktigt.

 Mikael Vasara
 Mikael Vasara

KULTUR & NÖJE

Foto: flickr/Dave 79 (BY CC 2.0)

Nytt uppsving för 80-talets hitmakare
Brittiska låtskrivarna och producenterna Stock, Aitken och Waterman, har med tiden fått erkännande för sina starka melodier och välkända ljudbild.

 Mikael Björnfot

flera



OM DENNA ARTIKEL:
Om skribenten
Mikael Vestlin

Publicerad:
30 apr 2003 kl. 12.08

Skriv ut artikel


3921 Läsare:


Dela:
Bookmark and Share
Betyg: 3,8 / 20 röster

BETYGSÄTT ARTIKEL:
Toppbetyg!
Riktigt bra
Lagom bra
Ganska kass
Riktigt dålig
FLER ARTIKLAR OM SAMMA ÄMNE:
Rocktåget gick - utan mig
Leif E Ström

First Aid Kit har talang och egensinne
Leif-Arne Undvall

Nytt uppsving för 80-talets hitmakare
Mikael Björnfot

En ny sida av Carola
Mikael Björnfot

Phenomenalt Lena!
Mikael Björnfot

DE SOM HAR LÄST DENNA ARTIKEL HAR OCKSÅ LÄST:
Fucked For Life
Annakarin Josefsson

Mera hud, tjejer!
Anna Drangel

Susanna, din krönika sitter på väggen
Fredrik Lindström

FLER ARTIKLAR I SAMMA KATEGORI:
Rocktåget gick - utan mig
Leif E Ström

First Aid Kit har talang och egensinne
Leif-Arne Undvall

Det är saligare att skriva än att läsa
Lennart Karlsson

FLER ARTIKLAR AV SAMMA FÖRFATTARE:
F*tta fat handgranat
Mikael Vestlin

Carole och jag på stranden
Mikael Vestlin

Bonzo känner sig speciell
Mikael Vestlin






Avancerad sök...
Jobbsök

Sök enkelt bland tiotusentals
jobbannonser hos Workey:


VAD

titel, nyckelord el. företag

VAR