Skriv idag om: Svenska Imamers råd till kvinnor | Reinfeldts uttalande om etniska svenskar | Mladic i rätten Börja här!
Artikel
av Pia Isaksson
publicerad 23 sep 2009 kl. 16.51:
Anna Ankas liv inte så illa ändå
När man hör Anna Ankas uttalanden om relationer i pressen, undrar man hur det förhåller sig egentligen, i verkligheten. Hur känner kvinnor egentligen gentemot män i dag i Sverige? Har Anna Anka rört vid en öm punkt?
Lennart Sjögren i Kristdemokraterna har äventyrat de redan dåliga siffrorna i partiet, genom att säga att Anna Anka skulle bli en bra ambassadör för partiet. Det uttalandet kunde de andra i partiet inte ställa upp på.
Hon verkar väldigt säker på sin sak Anna Anka! Men när jag tittade på programmet om henne, skymtade jag ibland glimten av en ensam liten flicka, som hamnat i den här situationen och sen satsat på den helhjärtat! Förresten kan man inte säga helhjärtat, eftersom hon tar alla tillfällen i akt och snackar skit om folk bakom deras ryggar. Hon glänser och glittrar vid den otroligt talangfulle Paul Ankas arm, men i kulissen snackar hon skit om människorna som sitter i publiken och säger att de har mycket pengar, men att de ser ut som bondläppar. Vad säger det egentligen om fru Anka?
Men eftersom fru Anna Anka fått vara med i tv så tror jag att finns det en baktanke med det. Man vill föra upp relationer till debatt och skruva tiden tillbaka tills då i stort sett alla här levde som Anna Anka lever i Amerika! Ett grepp för att skapa diskussion i ett kontroversiellt ämne - situationen mellan könen i dag. Lite fegt tycks det mig. Politikerna kunde ju i stället säga rakt ut: "nu får kvinnor stanna hemma och ta hand om hemmet och familjen och överlåta jobben till de som inte har några, ungdomar bland andra."
Hur är det egentligen? Är vi lyckliga i våra relationer eller drömmer vi oss hela tiden bort till ett annat liv? Varför träffar ingen den perfekta partnern och varför är det så många skilsmässor? Kan det kanske behövas lite struktur i stugorna?
Kvinnor som går ut på dejtingsajter blir besvikna (ja, inte alla förstås) och skrämda för långa tider, många kvinnor lever dubbelliv som prostituerade har vi fått veta, för de vill ge den kärlek och den förståelse som de förstår många gifta män inte har i sina äktenskap, till behövande män. De männen är tydligen rätt många enligt pressen. De här kvinnorna, visar upp typiskt kvinnliga egenskaper; rädsla och medkännande.
Anna Ankas värderingar, att man ska passa upp på mannen när man är kvinna, vara hemma med barnen, ta hand om hemmet, klä sig kvinnligt, för att mannen inte ska gå till andra kvinnor, skulle det passa in även i Sverige? Eller ska kvinnor "sunka ihop" (som Anna Anka säger) om de har lust, i fula kläder, klaga på att de inte orkar med barnen eller inte orkar ta hand om hemmet?
Mina egna små reflektioner när det gäller kampen mellan könen, är att kvinnor har kvinnliga egenskaper som de trängt undan, men som de lever ut i sina drömmar. Drömmen om "He-mannen" som de kan känna sig trygga med och som kan ge komplimanger, som kan få dem att känna sig älskade och åtrådda och som är en trygg pappa? Det är förresten ett av mannens bortglömda och undanträngda ideal; "He-mannen". Han som pysslar i garaget, lagar kastrullen när den går sönder säger "jag tar hand om barnen om du är trött" kör ungarna till sina matcher och är trevlig mot grannarna. Häri ingår också en annan av mannens faktiskt charmiga egenskaper - att uppvakta kvinnan! Den riktige mannen kan konsten att uppvakta en kvinna! Han kan ge komplimanger som värmer upp den hårdaste is och han kan mena det också!
Anna Anka är modellen för den perfekta hemmafrun som fixar allt, fyller ut alla luckor och som dessutom deklarerar att Herr Anka är en jättebra älskare. Han såg ju nöjd ut på filmen. Vad man sen ska tro, när man läser i pressen att hon slängt ett tungt blockljus i skallen på honom så att han var tvungen att sy är bara en parentes. Eller det kanske också ingår i ett "lyckligt" äktenskap, att slänga saker på varandra? Kanske typiskt kvinnligt?
Kvinnans innersta dröm är nog att bli beundrad av sin man, att göra saker för honom, som att stryka skjortor, laga mat och klä upp sig, som den sexiga hustru han vill ha. Det tror jag. Det är nog ett koncept som skulle funka bättre än en del koncept vi har i dag. Sen har vi ju ekonomin förstås. Men avigsidan, där mannen kräver för mycket, tar saker för givet, behandlar sin kvinna respektlöst och till och med dödar henne om hon kräver sin rätt till ett drägligt liv, det är ju den sidan som pressen blåser upp och det förstör allting.
Vad vi behöver är en lycklig relation, stöd av vänner och familj, ett hem där vi trivs och en rimlig inkomst, så vi kan leva ett gott liv. Det vill nog de flesta människor, men så länge kvinnan anser sig lika stark kroppsligt som mannen, kräver samma jobb och lever ut sin lust att prova på lite av varje, kanske vi ska ha ett samhälle där vi avskaffar relationer och äktenskap, får barn med vem vi har lust, blandar ihop oss som en enda stor sekt och trivs med det? (Nu blir jag dödad för att jag påstår det här!)
Alternativet att vi fortsätter som vanligt, kvinnan dubbelarbetar, mannen dubbelarbetar, vi dricker vin till maten varje kväll för att orka med det höga tempot, vi stressar oss till döds på jobbet (för det är så det är och MÅSTE vara) och att våra barn inte är kontaktbara längre. De är inne i cybervärlden, där de planerar mord över sms och sen, dessutom, utför de handlingen också.
Är det inte att välja mellan pest och kolera?
Pia Isaksson, Konstnär, arbetar med barn och ungdom, intresserad av samhällsfrågor
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
