Artikel av Mikael Vasara publicerad 25 sep 2009 kl. 15.30:

Anna Anka och pigorna

"Nå, det man kan konstatera är att TV3 för en gångs skull har skapat ett program som ger eko i media på äkta kvällstidningsmanér – det betyder inget, men det gör folk upprörda."
Jag hade tänkt att i det längsta stå utanför debatten om Anna Anka, efter som jag är en intellektuell person med akademiska poäng, även om jag trots detta jobbar som undersköterska. (Ja, ni förstår, jag anser mig vara finare än vad min plånbok ger sken av.)

Nå – varför ville jag inte lägga mig i? Delvis var det för att titeln på programmet kändes oerhört löjlig. Efter det första programmet, som jag inte såg, så kom en mediestorm där hatet mot Anna Anka var enormt även om många inte ens visste vem Anna Anka var innan. Många började fråga sig vem hon egentligen är, vilket avslöjar ett intresse i hennes person som man egentligen inte vill visa att man har. Personligen ville jag stå emot och inte bry mig, men när jag förstod att hon stod för gamla borgerliga ideal som var förhärskande innan vi fått denna värld av dammsugare och tvättmaskiner, där var och en skulle ta hand om sin egen skit, som de som är emot ”hushållsnära tjänster” som det så fint nu mera heter brukar säga.

På mitten av 1800-talet och fram till 1940 så kunde man läsa i tidningarna att ”det går för fan inte går att få tag på en vettig piga i det här landet”. Om ni vill ta del av den historien så titta gärna på Tom Alans film om Ingemar Bergmans Hushållerska. Där berättas om en irriterad och odräglig Ingmar Bergman som ansåg att han hade rätt att uttrycka otidigheter om inte tider hölls och bäddning och matlagning var till belåtenhet. Ett slags ”master and servent-förhållande”. Jag tittade på programmet och det slog mig att hennes jobb hemma hos Ingmar Bergman inte skiljer sig så mycket från det jobb som hemtjänsten utför. Sjuka personer som bryter ihop om man inte brer smörgåsen på ett visst sätt, eller lägger överkastet rätt. Detta är nu inte ett så stort problem, man vet att jobbet är så, och var och en gör så gott de kan för att göra brukaren till viljes. Men det finns en skillnad: brukare har inte rätt att kalla hemtjänstanställda ”jävla idiot” och andra otitigheter hur som helst.

Anna Anka har trampat på en öm tå: hushållsnära tjänster. Jag tror att vi i grunden inte har något emot att någon städar hemma åt oss, de som är emot det tänker kanske inte så mycket på själva jobbet, utan på hur arbetarna behandlas. Har vi en hantverkare hemma så kallar vi den inte för något olämpligt, möjligen när han stäng och gått. Men när Anna Anka står och pratar med sin trädgårdsmästare i USA så står han med mössan i hand och får order om vas som ska göras, medan han mumlar svar. Anna Anka är väldigt tydlig med att det måste se snyggt ut på hennes tomt för att hon bor i ett fint område, det vill säga med rika människor. Det måste se fint ut, för fans kommer fram till det stora staketet och tittar hur Paul Anka bor.

Hon känner press på att visa upp att hon lever som vi tänker att hon ska leva. Ja att hon är någon slags konungabarn nästan, som fötts med den berömda skeden i munnen. Vilket hon inte har, hon berättade i andra programmet om hur hon jobbade med att leverera paket i Sverige och hur hon ville vara bäst på det. Det hon gör är att föra politik från sin värld och folk blir förbannade för att hon tydligen inte är nöjd med tjänstefolket. Dels tar borgarna avstånd från henne när hon visar upp en gammal syn som inte får komma utanför det borliga hemmet, det vill säga rätten att kalla sitt tjänstefolk ”idioter” om det passar dem. Feministerna blir förbannade på själva företeelsen att folk ska ta hand om rika människor skit. Så politiskt gynnar Anna Anka ingen. Det ende som detta leder till är att hon får uppmärksamhet och att svensk media har något att bråka om.

Om jag ska ge ett råd till Anna Anka så är det att betala sin personal ordentligt, man brukar annars acceptera när det gäller varor att man får det man betalar för. Gudrun Schyman som får vara galjonsfigur för feminister skriver i sin bok Människa, kvinna, mamma, älskarinna, partiledare att hon är tvungen att uppamma ett väldigt raseri för att hon skulle komma igång att städa, senare löste hon det med att grannes dotter fick städa huset.

Nå, det man kan konstatera är att TV3 för en gångs skull har skapat ett program som ger eko i media på äkta kvällstidningsmanér – det betyder inget, men det gör folk upprörda.