 |
LITTERATUR & POESI
Artikel
av Jonas Lindman
publicerad 13 jan 2009 kl. 14.27:
Anna-Lina II
Jag tog en vodka till från barskåpet...
Jag tog en vodka till från barskåpet för att fatta mod och slog mig åter igen ner i soffan. Nu hade jag telefonnumret, och det gällde bara att ringa. Funderade hur hon skulle reagera när jag ringde. Kanske hennes man skulle svara, eller hennes barn.
Jag hade ju tänkt på Anna-Lina varenda dag sedan vi hade skilts åt i gymnasiet, det hade inte gått en enda dag utan att jag tänkt på henne. Jag ville bjuda ut henna på middag och försöka att inte vara allt för nervös, i alla fall inte så det märktes. Men jag var nervös. Men nu var det ju så att jag varken hade ringt till henne eller bjudit ut henne, jag låg ett steg framför i min fantasi.
Jag tog mod till mig och ringde:
- Ja, det är Anna!
- Hej Anna, det är Florian från din gamla klass om du kommer ihåg?
- Självklart, vad kul att du ringer!
- Jag funderar på om du vill gå ut och ta en bit mat med mig och prata om hur du har det nu för tiden?
- Ja, gärna. Det vore trevligt
- Jag vet ett ställe på Sibyllegatan som heter Stolen som är mysigt, har du lust att gå dit?
- Ja!
- Ska vi ses där imorgon klockan sex?
- Det kan vi göra, ser verkligen fram emot det, sa hon.
- Ok, då säger vi det, hejdå.
- Hej då, sa hon.
Så sa vi adjö.
Vad skulle jag göra idag? Det var fint väder så jag kände mig tvungen att gå ut, men jag ville inte, det tog emot. Hade ju inte varit ute på en vecka, och så hade jag druckit för mycket vodka också. Behövde handla både mat och vodka så jag var tvungen att gå ut.
När jag kom ut var det livlig trafik och många människor, jag kände mig obekväm. Gick till ICA och köpte det nödvändigaste som jag behövde och styrde sedan mina steg till bolaget. Köpte två flaskor vodka absolut och gick hem.
När jag kom hem klädde jag av mig alla mina kläder och kröp ner i sängen, det kändes skönt. Det hade blivit som mitt eget lilla hem, krypin. Det var här jag trivdes. Öppnade en av vodkaflaskorna och fyllde ett glas som stod bredvid sängen, svepte. Fyllde på igen. Steg ur sängen och gick fram till byrålådan där mina kort fanns, tog fram dem och kröp ner i sängen igen. Började bläddra bland bilderna och fick fram examensfotot från gymnasiet, började känna mig obehaglig till mods. Hade inte mått bra under skoltiden och bilden påminde mig om det. La ifrån mig fotot med en lättad suck och drack upp glaset med vodka. Det fanns bilder på allt möjligt, på allt från farfar till min son, som jag inte hade träffat på femton år. Hade förlorat en vårdnadstvist om honom och hade besöksförbud. Jag led verkligen av det. Kunde gråta mig till sömns ibland över det.
|
Birgitta Stiefler