 |
NÄRINGSLIV
Artikel
av Ulf Sandmark
publicerad 26 nov 2010 kl. 10.20:
Amerikansk banklag stort fiasko
"Med hjälp av underhuggare på Wall Street lyckades man skjuta så stora hål i den amerikanska finansreformen att en schweizerost i jämförelse är helt solid. Wall Street var så nöjd med reformen att börsen tog ett glädjeskutt när den klubbades igenom."
Det har blivit mycket tal om bankreglering internationellt efter finanskrisens utbrott 2007. Den avgörande diskussionen förs i USA, som beslutade om en mycket ihålig finansreform i våras. Glass-Steagall avvisades då, men är fortfarande på gång, med i princip en majoritet av kongressen bakom sig.
"His Masters Voice", direkt hitflugen från London, är inbjuden att hålla två föredrag på raken på SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle). Det första föredraget hölls av John Gieve, tidigare ansvarig för finansiell stabilitet på engelska centralbanken, den 28 oktober och hade rubriken "Ska banker i framtiden få ta tradingrisker?" Gieves tal inriktades på att rätta in Sverige i den brittiska fållan nu när Europa tvingas reagera på regler i USA, som gör att banker förbjuds handla i egen portfölj. I Storbritannien har centralbankschefen Merwyn King framförs liknande tankar, men uttryckt dem mer slagkraftigt i sina tal om "att skilja bankerna från kasinot". Det innebär att bankerna inte skall få fortsätta att spela med insättarnas pengar. Haveriet i HQ Bank blev den utlösande faktorn för att man även i officiella sammanhang i Sverige började diskutera bankernas vilda spekulation med insättarnas pengar.
Vad föreslog då Sir John Gieve? Av hans power point-bilder på sns.se framgår bara stolparna, men i en radiointervju med Ekonomiekot samma dag lade han fram den brittiska strategin. Gieve talade där mycket om att den amerikanska finansreformen innehöll den så kallade Volcker rule, uppkallad efter en pensionerad amerikansk chef för amerikanska centralbanken Federal Reserve. Volcker rule förbjuder banker att bedriva handel i egen portfölj, det vill säga delta i kasinot med insättarnas pengar. Gieve föreslog att Storbritannien skall anta samma banklag som USA, inkl Volcker rule, och att dessa två länder tillsammans skulle bli tongivande (så att resten av världen skulle följa efter, inklusive Sverige).
Varför är inte detta bra? Problemet är att USA:s Volcker rule inte skall träda i kraft förrän om tolv (!) år. Dessutom reglerar Volcker rule bara framtida transaktioner. Hela berget av förluster i det nuvarande kasinot berörs inte. Därmed löser inte denna bankreform någonting. Bergen av nuvarande dolda förlustpapper ligger kvar i bankerna och blockerar dem från att fungera för den reala ekonomin. I själva verket är bankerna i konkurs och kan slå sönder hela det globala finanssystemet när som helst.
Bara med Glass-Steagall tar man itu med den nuvarande finansiella krisen och kan sortera isär förlustpapperen från de lånepapper i bankerna som har något värde, det vill säga i form av någon täckning mot verkliga reella tillgångar. Kasinot, och därmed den största delen av förlustpapperen, förs över på separata finansbolag. Affärsbankerna kan direkt hållas öppna till de delar som är nödvändiga för löpande betalningstransaktioner och handelsfinansiering, samtidigt som resten av bankernas tillgångar är frysta och utreds under offentligt förvaltarskap. Nya krediter från Riksbanken kan då styras via bankerna till reala projekt i stället för att, som nu, gå in i nya spekulationsbubblor.
Den brittiska taktiken är uppenbar. Med hjälp av sina underhuggare på Wall Street och med sin marionettpresident Obama lyckades man skjuta så stora hål i den amerikanska finansreformen att en schweizerost jämförelsevis är helt solid. Wall Street-börsen var så nöjd med finansreformen, att den tog ett glädjeskutt när den klubbades igenom. Kan denna reform göras till förebild för Europa och resten av världen kan det brittiskstyrda globala finanssystemet fortsätta att löpa amok.
|
