Den ökade alkoholkonsumtionen mellan 1998 och 2002 innebär att samhällets kostnader kan förväntas öka med drygt 30 miljarder kronor om året, från cirka 117 miljarder kronor till drygt 150 miljarder kronor. Antalet människor som dör i förtid kan förväntas öka från 6 000 till drygt 7 500 per år. Det visar en ny rapport som Ungdomens Nykterhetsförbund presenterar idag.
I början och mitten av 1990-talet låg alkoholkonsumtionen tämligen konstant. Men sedan några år pågår ett dramatiskt trendbrott, konsumtionen har ökat med nästan 30 procent och även alkoholskadorna har börjat öka. Redan i dagsläget kan vi se en ökning av flera alkoholproblem, bland annat rattfylleri, ungdomars berusningsdrickande, skrumplever och bukspottskörtelinflammation. Den nya domen som tillåter alkoholreklam kommer ytterligare att förvärra problemen.
Med stöd av en utredning om alkoholens kostnader år 1998 Anders Johnson: Hur mycket kostar supen?, är det möjligt att beräkna hur stora kostnaderna blir då konsumtionen ökat med 30 procent.
Undersökningen visar att den nuvarande konsumtionsnivån gör att alkoholens kostnader kan förväntas öka från 109 miljarder 1998 117 miljarder i dagens penningvärde till 151 miljarder kronor. De årliga produktionskostnaderna ökar från 22 till 31 miljarder kronor, produktionsbortfallet från 61 till 85 miljarder, vårdkostnaderna från 20 till 27 miljarder och övriga kostnader, exempelvis egendomsskador, från sex till åtta miljarder.
Politikerna kan inte fortsätta att blunda, varken för det lidande som följer i alkoholmissbrukets spår eller för de skenande kostnaderna. Alkoholens kostnader är högre än för en rad andra samhällsproblem sammantagna, såsom narkotika 30 miljarder, tobak 30 miljarder och vägtrafikolyckor 20 miljarder. Samtliga dessa kostnader avser år 1998.
Forskningen visar entydigt att alkoholkonsumtionen styrs av pris och tillgänglighet. Det räcker inte med fler miljonsatsningar på informationskampanjer. Det krävs politiskt mod och konkreta beslut. Sverige måste hålla fast vid den restriktiva alkoholpolitik som tidigare bedrivits med stor framgång. Inom EU måste Sverige starta en front för minimiskatter på alkohol. Här hemma måste vi både ha kvar en hög beskattning och begränsa tillgängligheten, exempelvis avseende antalet systembutiker och utskänkningstillstånd. Dessutom bör systembutikerna vara stängda på lördagar.
Under andra halvan av 1990-talet påbörjades en omläggning av alkoholpolitiken som innebar ökad tillgänglighet och lägre pris för alkoholen. Det var både en direkt följd av Sveriges anslutning till EU ökade införselkvoter och avskaffat partihandelsmonopol och en indirekt följd sänkta alkoholskatter. Men det berodde också på ett antal självständigt fattade beslut av svenska politiker till exempel lördagsöppet på Systembolaget och fler utskänkningstillstånd.
Framförallt den senare typen av beslut visar att den politiska viljan att upprätthålla den framgångsrika restriktiva alkoholpolitiken kraftigt har försvagats. Detta är sannolikt delvis en följd av alkoholpolitikens tidigare framgångar: Omläggningen till en mer restriktiv alkoholpolitik på 1970-talet minskade skadorna, vilket efter något decennium minskade allmänhetens benägenhet att stödja en restriktiv politik. Detta har stärkt de krafter inom politiken som vill öppna på kranarna.
Svenskarna konsumerar nu mer än vad vi har gjort under de senaste 100 åren. Och inget tyder på att ökningen har upphört. Snarare kan man räkna med en fortsatt uppgång, bland annat därför att alkoholpolitiken under den närmaste tiden sannolikt blir än mindre restriktiv.
Mot bakgrund av den snabba skadeökningen, kan vi kanske förvänta oss att det efter några år uppstår ett ökat opinionstryck att göra något åt de växande alkoholproblemen. Detta kan sedan leda fram till en omläggning av alkoholpolitiken. Men vore det inte bättre att göra något nu – innan tusentals fler människor än tidigare har avlidit på grund av alkoholen, innan tiotusentals fler har misshandlats och tiotusentals fler barn har växt upp i hem där föräldrarna har allvarliga alkoholproblem?
Morgan Öberg
Ordförande i Ungdomens Nykterhetsförbund
Anders Johnson,
Nationalekonom och författare till rapporten ”150 miljarder kostar supen”
Av ![]() |
Författare:
Morgan Öberg
Publicerad: 04 apr 2003 11:11
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå