 |
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Nettan Tjernkvist
publicerad 17 dec 2009 kl. 06.00:
Öppet brev till Socialminister Göran Hägglund
Snälla Socialministern, omyndigförklara inte oss medborgare genom att ta bort rätten att själva kunna göra en anmälan av bristande patientsäkerhet.
Ni vill tvinga vårdtagarnas kontaktpersoner, många gånger de enda personer de har tillit till, att anmäla sina kollegor. Vad händer då? Utfrysning, troligast. Ska vi vårdtagare i en rättsstat behöva välja mellan Pest och Kolera? Varför är vi inte betrodda att själva göra en anmälan när vi är de som vet vad vi blivit utsatta för? Den patientsäkerhet som fanns en gång finns inte längre. Trots de lagförslag om förlängd Lex Sarah för utvärdering hos Socialministern så tar man ändå inte hänsyn till vårdtagarnas bästa.
Det jag beskriver här nedan är en händelse som inträffat nyligen. Vårdtagaren är totalt utlämnad till godtycklighet. Eftersom det idag endast är ett förslag undrar jag hur den förlängda Lex Sarah ska tillämpas så att vårdtagaren får det skydd som jag förmodar är syftet med denna lag. Det jag beskriver är något som händer dagligen och redan utsatta människor far illa. Jag skulle uppskatta att få preciserade svar på följande frågeställning: Hur man ska tillämpa den utökade Lex Sarah inom psykiatrin med Vård- och Omsorg (fortsättningsvis kallad VoO) och personer som har, eller går på utredning för LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) såsom det är tänkt?
En vårdtagare (fortsättningsvis kallad VT) som har diagnosen ADHD har tidigare anmält VoO för brist i hanteringen, vägran att komplettera rena faktafel i journalanteckningarna etcetera. VT fick rätt enligt Länsstyrelsen som skrev i beslutet att de förutsatte att VoO skulle hjälpa VT med tanke på de behov VT:s handikapp, ADHD, innebär.
Återigen påbörjade VoO utredning om huruvida VT var i behov av LSS. En kontaktperson, GT, tillsattes via VoO för VT:s räkning men det fungerade inte. Vid ett tillfälle tog LSS-kontaktpersonen, GT, tag i VT som då bad att GT:s kontaktperson, JB skulle göra en Lex Sarah-anmälan mot GT som varit handgriplig mot VT. LSS-handläggaren, JB, rådfrågade då sin överordnade, EL. Förtydligas bör att VT anmält EL tidigare och även fått rätt. EL, som tidigare var anmäld, ansåg inte att någon Lex Sara borde göras.
Borde man istället inte hos VoO välkomnat att få en tredje parts (Socialstyrelsens) objektiva syn på vad som hänt för att utröna varje form av tvivel om att något oegentligt förekommit? Hur resonerar man här på Socialstyrelsen? I stället väljer EL på VoO att blunda för att problemet existerar. Ytterligare personer inom VoO är tidigare anmälda av VT. Dessa två, AE och BL är överordnande GT, den person som tog tag i VT.
Både EL, som är JB:s överordnade, och BE, som är GT:s överordnade, är båda två de personer som tidigare blivit anmälda av VT. Länsstyrelsen skrev i sitt beslut att de förutsatte att VoO skulle agera utefter VT:s behov. Att av principiella skäl avstå att pröva frågan är inte att tillgodose VT:s patientsäkerhet och dessutom frångår de Länsstyrelsens rekommendationer.
Då är min fråga, med tanke på syftet att patienten skall vara skyddad av högre patientsäkerhet; Hur skall man förfara i ett sådant fall? När skall en Lex Sara göras? Och om inte de som arbetar inom VoO ser patientsäkerheten som prioritet nr 1, hur skall det i detta fall förfaras när man på VoO inte ens vill få till stånd en objektiv granskning om huruvida övergrepp begåtts eller ej?
VT har i detta fall fortfarande ingen som helst patientsäkerhet utan det är uteslutande godtyckliga kriterier som tillämpas. Är det så det är tänkt att den utökade Lex Sarah skall tillämpas? Jag ser paralleller med övergrepp på barn som blivit sexuellt utnyttjade och berättar för en vuxen och inte blir trodd. Barnet är utelämnat till godtycklighet. Likheter finns i och med att VoO godtyckligt inte tillvaratager VT:s behov av att kunna lita på de personer VT är hänvisad till. Vem finns det som VT kan vända sig till? Så som det är nu är VT utlämnad och utsatt för ett Moment 22.
Den person som VT har förtroende för är JB. Vad som kan hända är att JB blir omplacerad och man tar då bort den enda person VT känner förtroende för och tillit till? Två personer blir lidande - VT och JB, och problemet, de personer som är orsaken till att det inte blivit någon Lex Sarah-anmälan är fortfarande kvar.
Ytterligare en sak som borde göras för att främja patientsäkerheten är att ta bort preskriptionstiden såsom man gör för grova brott. En VT som blivit felbehandlad inom vården tar lång tid på sig att återhämta sig och orka ta tag i händelsen men kan då inte driva ärendet vidare på grund av att tiden för anmälan har gått ut.
Vänligen sänd mig Diarienummer. Vill även hålla mig a jour om hur ärendet fortlöper.
Med utmärkt högaktning,
|
