 |
LITTERATUR & POESI
Artikel
av Sofia Lindblom
publicerad 16 okt 2004 kl. 08.22:
Ångest
Svart, svart, svart. Igen.
Eva jagar genom livet
vill ta klivet till en befriande andra sida
Hon har ännu inte tagit klivet
men hon drömmer om att äntligen sluta lida
Tiden flåsar Eva i nacken
Hur fan ska hon lyckas ta sig upp? Vad är receptet?
Förr eller senare ramlar hon i backen
Vad har hon missat i livet? Vad är det vinnande konceptet?
Det måste vara ett hål, tänker Eva
Ett hål i min själ eller möjligtvis en reva
Hur ska man göra för att överleva?
Finns det något rätt eller fel, eller måste man ensam treva?
Jag har inte kommit någonstans
Finns inget mer för mig, allting slut
Jag har missatt allt som heter tur och mitt livs chans
Men varför är det så orättvist, varför är det bara jag som skriker rätt ut?
Tänkte Eva med revan i själen
men det fanns ju inget alternativ
Hon ville ju inte ta farväl än
men världen så kall, skoningslöst selektiv
Så tog Eva det stora steget och det var så lätt
Spyor, respirator, och slangar på intensiven
Nej, inte ens då blev det rätt
Döden var inte heller denna gång given
Eva med demonen i själen
Är jag död nu, ljuset i tunneln, ett evigt rus?
Eva som inte riktigt ville ta farväl än
fladdrande vita rockar i sjukhusljus
|
