Skriv idag om: Att slippa teori för skoltrötta | Obama och katolska kyrkan | Kidnappade LVU-flickan i Sävsjö Börja här!
Artikel
av Josefin Brink
publicerad 15 apr 2010 kl. 09.30:
Josefin Brink, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet
Är det ok att chefen kollar din mail?
"Vi vill införa en sammanhållen lagstiftning som skyddar den personliga integriteten i arbetslivet, av samma skäl som vi motsatt oss FRA- och Ipred-lagarna; alla människor har rätt till en privat sfär som vi inte ska tvingas offentliggöra."
Arbetsgivares möjligheter att genomföra kontroll- och övervakningsåtgärder har ökat på senare år. Att fler använder sig av datorer, mobiltelefoner och andra elektroniska hjälpmedel på jobbet ger arbetsgivare nya möjligheter att övervaka de anställda. Men också kameraövervakning, drogtester och andra medicinska undersökningar används på många arbetsplatser. Det finns helt rimliga skäl för arbetsgivare att genomföra en del av de här åtgärderna; Att skydda anställda från olycksrisker och rån och att förhindra att alkohol- eller drogpåverkade anställda utsätter sig själva och andra för fara till exempel.
Problemet är att det saknas en sammanhållen och begriplig lagstiftning om var gränsen går för vilka kontroll- och övervakningsåtgärder en arbetsgivare får använda. Det gör det svårt för enskilda anställda att veta var gränsen går och när man har rätt att sätta stopp för något man anser vara kränkande. Är det till exempel okej att, som en mackägare gjorde, sätta upp övervakningskameror i butiken som sedan sitta hemma i soffan och kommentera de anställda tjejernas utseende per telefon? Får arbetsgivaren läsa ens sms eller avlyssna ens kundsamtal?
Särskilt utsatt är man när man söker ett nytt jobb. Att lämna en CV och svara på frågor vid en intervju är en självklarhet för den som vill ha ett jobb. Men allt fler arbetsgivare ställer idag dessutom krav på att den som söker ett jobb ska visa upp utdrag ur belastningsregistret och till och med från Försäkringskassan. Krav på att genomgå personlighetstester med närgångna frågor kan också ställas på den som söker ett arbete. Det går naturligtvis att vägra gå med på de kraven - men vem vågar riskera det om priset kan bli att man inte får jobbet?
För snart ett år sedan presenterade en statlig utredning ett förslag på en lag till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet. Den är i huvudsak väl avvägd, och tar hänsyn till att viss övervakning och kontroll är berättigad, medan annan bör förbjudas eller endast får användas enligt tydliga regelverk. Den borgerliga regeringen har inte ens kommenterat utredningens förslag, vilket är minst sagt märkligt.
Behovet av en sådan lag är uppenbart, och en undersökning som Novus Opinion genomförde hösten 2009 på uppdrag av TCO visar att förslaget har starkt stöd. I undersökningen svarade tre av fyra att de anser att arbetsgivare exempelvis inte ska kunna övervaka de anställdas datortrafik utan att berätta om det i förväg. Bland unga (16-29 år) var det så många som 83 procent. 45 procent, en klar majoritet bland dem som har en åsikt, ansåg att det behövs en lag om integritet i arbetslivet. Bland unga ansåg sex av tio att en sådan lag behövs.
Vänsterpartiet delar den uppfattningen. Vi vill införa en sammanhållen lagstiftning som skyddar den personliga integriteten i arbetslivet, av samma skäl som vi motsatt oss FRA- och Ipred-lagarna; alla människor har rätt till en privat sfär som vi inte ska tvingas offentliggöra. Också när vi söker eller utför arbete har vi rätt att värja oss mot kränkningar och onödiga intrång i våra privata angelägenheter. Och ska vi i framtiden ha en arbetsmarknad där alla har en chans att komma in, och där villkoren är sådana att man kan trivas och utvecklas på sitt jobb, behöver den rätten stärkas.
"Vapen som exporteras används ofta i inbördeskrig som orsakar fattigdom och flyktingströmmar." Foto: flickr/DFID - UK Department for International Development (BY CC 2.0)
