 |
Artikel
av Aje Björkman
publicerad 14 jul 2010 kl. 06.00:
Árstíðir - finstämt men själlöst
"Isländska Árstíðir självbetitlade debutalbum är vackert och det är väl producerat, men det kommunicerar ingenting, det anslår inga känslomässiga strängar."
Betyg: 1 av 5
När stämsången sätter in i inledande spåret "Ages" höjs dina förväntningar. Detta är vackert, tänker du. Och vackert är det, samt tekniskt väl utfört. Låten flyter på men dina inledande förväntningar börjar snart grusas. Den inledande skönheten i det dova gitarrplockandet, de lätt anslagna pianotangenterna, stränginstrumentens förmåga att för en sekund frammana bilden av ett kargt isländskt landskap och stämsången förbyts snart i en känsla av lätt uttråkning. En känsla som med farlig enkelhet snart övergår i en otålig irritation över albumets repetitiva karaktär.
Det är vackert och det är väl producerat, men det kommunicerar ingenting, det anslår inga känslomässiga strängar. När sextetten använder sig av sitt modersmål i sången och resolut tar avstånd från det förvridna country-träsk de annars tenderar att sjunka ned i låter det betydligt mer intressant. Men detta händer alltför sällan. Alltför sällan. Frånvaron av ett tydligare rytmparti i sångerna förefaller dessutom göra många av låtarna mer skada än nytta.
|
