Dagens skrivtips: Soldatmordet i London | Vård till papperslösa | Tamerlan Tsarnajev kopplas till trippelmordBörja här!
KULTUR & NÖJE
Artikel
av Leif E Ström
publicerad 17 apr 2012 kl. 06.00:
"Två lysande stjärnor med speciellt uppmärksammade omloppsbanor 1955. Bill Haley , med alldeles egna kometer, vilka framförde ledmotivet Rock Around the Clock, i ungdomsfilmen 'Vänd dem inte ryggen', där Glenn Ford lyste bäst och mest.
Året var 1955
Folk hade i snitt knappt sju hundringar i månaden, och gemene man hade inte en susning om att grunderna för tre kommande kulturrevolutioner i Sverige redan var utsatta.
Året var 1955 - det år som började med att vi svenskar vaknade upp på nyårsdagen och var allmänt sjukförsäkrade, utan egentlig vetskap hos alla vid uppvaknadet. Det totala medvetandet infann sig inte hos hela befolkningen förrän resterna av firandets Eau de vie och Renat, spätts ut med "Apotekarnes Vichyvatten", och budskapet sanktionerats via Radiotjänsts kvällssändningar från TT och Dagens Eko.
I öronen hade det dånat hela natten efter det att landets största dramatiker Anders de Wahl, exakt på tolvslaget, traditionsenligt gjort sitt näst sista framträdande i radion, då han deklamerade Lord Alfred Tennysons "Nyårsklockan" på Skansen i Stockholm.
Till vardags var det alls inte lika dramatiskt i folkhemmet, om man bortser från liknande dån i fabrikslokalerna, i vilka högtrycket pågick dygnet runt. Folk hade i stort sett haft oförändrade rutiner sedan fredsdagen 7 maj 1945, då radions reporter och sedemera folkpartisten Gunnar Helén framförde ett minnesvärt reportage från Kungsgatan, med bland annat inslag fyllda med framtidsutsikter för Nordens kommande generationer. Förutan nyheterna med Dagens Eko var vi ju i det närmaste ett isolerat land.
Man cyklade 1955, rutinmässsigt med unikaboxar på pakethållaren till och från jobben, som gav en genomsnittlig månadslön på nästan 700 kronir i månaden, helt utan vetskap om att Sovjet tagit upp atombombskampen med USA, samt att in- och utvandrarförfattaren Vilhelm Moberg senare under året skulle bilda "republikanska klubben".
Man hade heller ingen susning om att grunderna för tre kommande kulturrevolutioner i Sverige redan var utsatta.
Två hade sitt ursprung i "det stora landet i väster". Ena delen stod McDonald's för, som mjukstartade sin första hamburgerrestaurang i Des Plaines, Illinois -55. Den andra, den smått chockartade amerikanska ungdomsfilmen "Blackboard Jungle" (Vänd dem inte rygggen) som kom att visas för första gången på en svensk biograf den 5 september.
Filmen blev en succé och bidrog till att Sveriges osannolika antal biobesök 1955, nådde över 75 miljoner. Men framförallt ett fotfäste för den ungdomskultur som i ursprungslandet redan fördömts utav stora delar av dess befolkning.
Den tredje kom med motbokens avskaffande, tillsammans med att AB Plåtmanufaktur såg till att "Systemet" kunde saluföra pilsnerdricka såsom TT, Tuborg och Carlsberg, i cylindriska plåtrör.
I Stockholm hade Johanneshovs Isstadion invigts samma år och undertecknad stod där en snöig kväll i november utan tak över huvet, tillsammans med farsgubben under hockeymatchens första paus, med en korv i handen som alltid var likaledes utan något, i det här fallet brödet.
Medans Djurgårdens och Harringay Racers lirare vilade ut i omklädningsrummet, utspelades familje-eventet samtidigt som ploggubbarna hade fullt upp med att ordna halkan till nästa period. Vi var på den årliga turneringen av Ahearne Cup, som för första gången spelades på den nya arenan.
Det häftigaste hade som vanligt varit Racers provocerande av den svenska backjätten Lasse Björn, i övrigt längtades det mest till nästa period med vidhängande "slang" med en helt annan halka.
Då plötsligt, i slutet av pausen inför nästan 16 000 chockade åskådare, strömmande Mac C Freedmans och James C Myers "Rock Around the Clock" ur högtalarna. Ledmotivet från premiärvisningen på Drottninggatan, hade bevisligen haft inverkan på så pass coola killar som is-arrangörerna. Läktarna gungade och hungern, törsten och köldskadorna, lämnade både kroppen och "Hovet".
Den totala isoleringen var bruten, åtminstone på det musikaliska planet. Nu kunde det få snöa hur mycket som helst, över både hockeyn, Sven-Olof Sandberg, Alice Babs och Thory Bernhards. Även Povel Ramel, låg hädanefter risigt till, jag hade blivit förlöst och tänkte inte längre damma av mina föräldrars insnöade 78:a-varvare.
Att ett visst vakuum fram till 1957 uppstod, är tidigare nedtecknat, samt återgivet.
Mannen som avfyrade det definitva startskottet för rock-revolutionen var givetvis den joddlande cowboyen "Bill Haley med sina Cometer". Billy spelade in låten redan den 12 april 1954, men han var inte den första.
Först ut var Sonny Dae & The Knights, då Sonny den 20 mars, bara några veckor tidigare spelade in samma låt, men helt utan Billys formidabla framgång mellan -54 och -55.
Egentligen borde jag ta tillbaks så kategoriska påståenden som att Svithiod var isolerat 1955. Man reagerade ju blixtsnabbt, för samma år i oktober klev multimusikern Oscar Rundqvist förmodligen in på biografen Vargen (Gnistan) i Stockholm, i en av lokalerna där skivbolaget Sonora gjorde sina inspelningar fram till 1958, för att spelade in nämnda "Rock around Clock". Resultatet blev tillsammans med vokalisten Eva-Lill Wallentin, en variant med den svenska titeln "Vi ska slå runt, runt, runt".
Avslutar som vanligt med devisen "det var bättre förr, ju förr desto bättre". Vad annat kan tyckas, när MacDonald's öppnade sin första hamburgerrestaurang på Kungsgatan i Stockholm 1973 - då fick man beställningen gratis om den inte serverades inom stipulerad tid.
And that's all, folks - rock on!
Leif E Ström, Grundlagsskyddad vardagsaktivist
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
