 |
LITTERATUR & POESI
Artikel
av Inger-sofia Boström
publicerad 24 okt 2006 kl. 17.07:
"Kärlek" = Respekt
Jag har vänt "avigan" ut,för att ta bort den negativa klang av auktoritet,fruktan,som ordet respekt fått bära på under lång tid.Aktning,vördnad,hänsyn och hederlighet är dess rätmätiga värde.
Oavsett,hur andra är
är dom inte vi.
Ska vi inte kunna samtala
läsa,lyssna på vem vi vill
utan,att sammankopplas
Bli,som den vi läser om
eller är med.
Olika individer är vi.
Ingen
kan bli den andre lik.
Varoiationer berikar
Att ta del,av en annan människas liv.
Ta lärdom.
Åka snålskjutt,på de kunskaper vi får.
Varför lida i onödan.
Göra erfarenheter någon annan redan gjort
som vet om
hur förädisk det är
att svika sig själv
sälja sin själ
sin övertygelse och moral
För makten,penningen och kärlekens skull.
Grundsattsen.
Det är nog i den,sanningen ligger.
att vi vill bli älskade-sedda-bekräftade
för dom vi är
i vårt väsens innersta kärna.
Ingen har gillat det vi bjudit på förut
Därför
har vi skaffat den mask som vi bär
Med spackel,fylla igen
de sprickor som uppstår i fasaden.
Med camoflagefärg, täcka över lagningen
så den inte syns.
Kanske, har sexet blivit en stressavledare
av den inre frustration vi bär
över,att inte räknas som vuxna.
Vi är ju skapta
till tänkande och kännande varelser
med en egen fri vilja.
Att reagera på det vi ser och hör.
Föra dialog med någon som lysnar
Vara en lyssnare själv.
Men dörrarna har blivit stängda.
Små omogna barn
har vi blivit degraderade till.
Det är bara expertrn som vet
kan fatta beslut.
Ta hand om oss vilsegångna barn.
De intelektuella psykopaterna,"dödar snabbt"
Kväser den som sticker upp
Har en annan åsikt än den vedertagna.
Inte helt korrekt ,behärskar den svenska grammatiken.
Dåå,förkastas allt vi tycker och tänker
Ner,till den ointelligenta sfären.
Tankar och känslor virvlar.
Vad är det att vara människa idag?
Våra hjärnor förtvinar.
Vårt känsloliv går i kvav.
Av brist på respekt till oss själva
och världen utanför.
Släpp loss!
Släpp ut dig själv.
Låt inte maskens perfektion
kväva ditt inre
döda ditt liv - medan du lever
av den syrebrist som råder
under din syntetiska mask.
Respekt=Kärlek
Att vara rädd om allt liv.
andras
också ditt eget.
Det är ett fundamentalt KRAV
En skyldighet -mot oss själva.
|
Kjell Ekborg