Artikel av Kristina Simar publicerad 18 jun 2012 kl. 06.00:

"Berg har inga rötter" av Manne Fagerlind

En känslosam debutroman om Alzheimers.
Berg har inga rötter
Manne Fagerlind
Damm förlag

Manne Fagerlind är född och uppvuxen i Strängnäs men lever nu i Stockholm med fru och barn. Han har arbetat med äldre inom hemtjänsten, som språklärare och nu som systemutvecklare. "Berg har inga rötter" är Manne Fagerlinds debutroman. (Källa: Damm förlag)

Romanen är skriven i jagform och det är huvudkaraktären Lasse som berättar. Han har precis gått i pension efter att ha haft jobb som konsvetare. Tyvärr ett misslyckat sådant eftersom hans chef Carl-Johan Bergman hela tiden motarbetat honom, och han har inte fått de arbetsuppgifter han varit kapabel till.

Nu bor han ensam i sin lägenhet och sonen Mats kommer oftare och besöker honom än sonen Markus. Lasse bestämmer sig för att skriva en deckare som revansch efter sitt misslyckade arbetsliv och även ett misslyckat liv som far och make. När Lasse börjar få minnesluckor och får svårt att skriva på sin deckare besöker han en läkare och får diagnosen Alzheimers. Vi läsare får följa Lasse genom den försämring som sker, när han själv uppfattar sin glömska tills han inte minns något alls eller känner igen sina söner.

Detta är en riktigt välskriven debutroman om den tragiska sjukdomen Alzheimers. Den fängslade tag i mig från första sidan och höll hela vägen. Jag har läst ganska många böcker om Alzheimers, men då från någon anhörigs perspektiv. Därför var det extra intressant att läsa från den drabbades synvinkel. Att få vara med om Lasses resa från den dagen han får diagnosen tills han inte minns något alls var en intressant upplevelse. Det var även en sorglig berättelse; just detta att läsa om Lasses första iakttagelser när han förstår att något är fel, och han frivilligt söker läkare tycker jag var så fint beskrivet. Likaså Lasses reaktion när han får veta diagnosen. Och att med hans egna ord få följa hela utvecklingen. Författaren har verkligen lyckas fånga det med äkta känslor som känns mycket starka. Jag våndades med Lasse, först ett misslyckat arbetsliv, ett dåligt förhållande till en av sönerna och som nästan nybliven pensionär få Alzheimers. Det var en sträckläsarbok som påverkade mig starkt emotionellt.

Betyg: 5/5